Handygien, speciellt efter toalettbesök är viktigt för att hindra spridning av dysenteri. Ny forskning visar att kroppens skydd mot dysenteri och andra infektionssjukdomar stärks av en kost med mycket fibrer.
 |
 |
|
I framtiden hoppas vi kunna utveckla behandlingsmetoder mot diarrésjukdomar, men även mot andra infektioner, som bygger på att kroppens produktion av peptider stimuleras.
|
| Birgitta Agerberth - Docent Karolinska Institutet
|
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäck att smörsyra som bildas naturligt i tarmen har förmåga att aktivera kroppens eget antibiotikum. Denna upptäckt kan bland annat få betydelse för att bota sjukdomen dysenteri, som idag skördar hundratusentals liv i utvecklingsländerna.
Dysenteri är en vanlig sjukdom i utvecklingsländerna där främst barn drabbas. Smittan sprids genom dåligt vatten och mat men även mellan människor och orsakas av bakterier eller amöbor.
Inget vaccin mot infektionssjukdomen dysenteri
Vid dysenteri drabbas den sjuke av blodig avföring, svåra diarrér och buksmärtor. Sjukdomen leder ofta till uttorkning och dödligheten i fattiga områden där sjukdomen grasserar är hög. Det finns inget vaccin mot dysenteri men sjukdomen går att bota med antibiotika.
Def finns två typer av dysenteri, en som sprids av tarmbakterien Shigella och en som orsakas av amöban Entamoeba histolytica.
Dålig hygien en viktig orsak till spridning
Den bakteriella varianten kan smitta från person till person till följd av dålig toaletthygien. Det vanligaste är dock att man blir infekterad till följd av förorenad mat eller dryck. Du kan inte smittas av djur eftersom Shigella bakterinen inte överförs till djur.
En typ av dysenteri orsakas av amöban Entamoeba histolytica. Sjukdomen sprids i detta fall genom förorenat vatten.
Foto: Dr. George Healy
En annan källa till dysenteri är förekomsten av amöbor i dricksvattnet.
Genom att koka sitt vatten går det att undvika dysenteri, något som i praktiken är svårt att genomföra i fattiga regioner.
Dysenteri ovanligt i Sverige
Enligt smittskyddsinstitutet drabbas cirka 400 personer varje år av dysentri i Sverige.
Flertalet är asylsökande eller flyktingar, en mindre andel är hemvändande turister från fjärran resmål. Antalet inhemskt smittade fall är lågt.
Tarmens naturliga försvar
Vid dysenteri till följd av shigellabakterien angrips väggen i tjocktarmen. Kroppens normala försvar är att producera små proteiner, eller peptider, som har förmågan att döda angripande bakterier.
För några år sedan upptäckte en forskargrupp vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från
Bangladesh och Island, att mängden försvarande peptider i tjocktarmen minskar när tarmen infekteras av shigellabakterier.
Eftersom kroppens naturliga försvar är satt ur spel kan shigellabakterierna lättare tränga igenom
tarmslemhinnan och invadera kroppen.
Kostfiber
Du kan bara få i dig kostfibrer genom vegetabiliska livsmedel. Till skillnad från nästan all annan kost bryts inte kostfibrerna ner i magen utan fortsätter ut i tjocktarmen där de gör matmältningen mer effektiv.
Bönor, ärter och linser är nyttiga livsmedel rika på kostfibrer.
Fiberrik kost ger ökat skydd
I tjocktarmen omvandlas kolhydrater till framförallt de kortkedjiga fettsyrorna, ättiksyra, propionsyra och smörsyra. När vi äter en fiberrik kost bildas extra mycket smörsyra.
Forskargruppen har tidigare visat genom cellförsök att mängden skyddande peptider ökar när smörsyra tillförs.
I en ny studie på kaniner visar samma forskare att smörsyra är effektivt vid behandling av dysenteri. Efter två dagars behandling med smörsyra återkom peptidproduktionen och efter fyra dagar hade shigellabakterier i tjocktarmen minskat dramatiskt.
Lavemang med tillsatt smörsyra
För att se om smörsyra har samma goda effekt på männsikor skall forskarna nu genomföra en mindre klinisk studie i Dhaka i Bangladesh. Metoden som skall urvärderas är ett lavemang med tillsatt smörsyra.
I ett pressmeddelande från Karolinska Institutet berättar docent Birgitta Agerberth mer.
- Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att förstå hur kroppens eget antibiotikum, bestående av peptider, produceras och regleras. I framtiden hoppas vi kunna utveckla behandlingsmetoder mot diarrésjukdomar, men även mot andra infektioner, som bygger på att kroppens produktion av peptider stimuleras.
Birgitta Agerberth är docent vid Karolinska Institutet. För Nyfiken vital berättar hon om sin forskning kring sambandet mellan kostfibrer och kroppens försvar mot infektioner.
Gammal kunskap återupptäckt
Att en kost rik på fibrer skulle hjälpa vid magproblem är något som människor använt sig av under lång tid.
- I Bangladesh gav mödrarna i gamla tider sina diarrésjuka barn gröna bananer, som är mycket fiberrika, och de tillfrisknade oftast. Förmodligen är våra fynd kopplade till denna gamla kunskap berättar Agerberth för Nyfiken vital.
Att fibrer är bra för tarmens funktion känner vi redan till. Det intressanta med den nya forskningen är det påvisade sambandet mellan fibrer och stimuleringen av kroppens eget försvar mot infektioner.
Minskad användning av antibiotika
Agerberth är possitiv till gruppens resultat kring smörsyrans effekter.
- Våra fynd med smörsyra visar att en sådan stimulering fungerar i verkligheten och vi har studier på gång som visar att det finns fler biologiska substanser som stimulerar produktion av vårt eget antibiotikum, säger hon.
Problemen med bakterier resistenta mot antibiotika ökar. Agerberth berättar för Nyfiken vial att förutom smörsyra så har Vitamin D visat sig öka peptidproduktionen i vissa celler men att forskningen går vidare.
- Genom att identifiera fler biologiska substanser som kan öka produktionen av vårt eget försvar i form av bakteriedödande peptider kan problemet med antibiotika resistens motverkas.
Dessa sustanser skulle kunna vara ett komplement till traditionell antibiotika-behandling och på så sätt minska antibiotika användningen avslutar hon.
Läs mer:
