Vänliga och nyttiga bakterier kan hittas i flera naturliga livsmedel och råvaror som varit en självklar del av människans kost under mycket lång tid. De finns i vilda bär och frukter, syrade livsmedel, fil och yogurt.

Konsumtionen av nyttiga bakterier minskade drastigt efter det att kylskåpet introducerades och behovet av syrad mat som koncerveringsmetod minskade.

I modernare tid upptäckte man att de nyttiga bakterierna förebyggde och lindrade sjukdomar. Vi människor är anpassade och må bra av att få i oss nyttiga bakterier via kosten regelbundet.

De senaste 20 åren har forskningen tagit fart. Forskning sker för att reda ut vilka effekter traditionella nyttiga bakterier har. Parallellt försöker forskningsföretag att identifiera de mest effektiva stammarna av olika nyttiga bakterier.

Exakt vilka effekter de nyttiga bakterier har, hur de fungerar samt vilka mängder av som kan anses vara en naturlig del av kosten eller vad som mer är att jämföra med läkemedelsbehandling är fortfarand högst outforskat. Det finns massor som vi inte känner till kring det symbiotiska förhållandet som människan har med de nyttiga bakterierna.

Nyttiga bakterier skyddar mot fientliga organismer

En av de viktigaste funktionerna hos nyttiga bakterier är att de producerar ämnen som motverkar tillväxten av fientliga organismer.

Bland de skyddande ämnena finns mjölksyra som de nyttiga bakterierna tillverkar av näring från vår kost. Mjölksyran sänker pH-värdet och gör miljön i mage och tarm mer sur. En sur miljö är ogästvänlig för de flest fientliga bakterier och svampar.

Flera nyttiga bakterier producerar väteperoxid. Väteperoxid är ett effektivt antiseptiskt medel med effekt mot Stafylococcus aureus, β-haemolytiska streptokocker, Pseudomonas aeruginosa, Proteus mirabilis, E.coli, Propionebacterium acnes m.fl. bakterier.

Väteperoxid har också effekt mot svampar som Candida albicans. Candida albicans kan i brist på nyttiga bakterier växa till sig och orsaka problem i kroppen.

De nyttiga bakterierna sätter sig på våra slemhinnor och äter upp näring som annars hade kunnat givit näring åt fientliga organismer. Av näringen tillverkar de milt antiseptiska ämnen som kontinuerligt håller slemhinnan fri från skadeverkare.

Nyttiga bakterier har förmågan att försvåra för skadliga organismer att fastna på celler där den nyttiga bakterien redan sitter:

Den exakta verkningsmekanismen varierar emellertid mellan olika nyttiga bakterier. Skillnader kan föreligga i vilka skyddande ämnen som produceras, proportionerna mellan dem och var i kroppen som den nyttiga bakterien producerar de skyddande ämnena.

Nyttiga tarmbakterier och nyttiga bakterier som klarar magsäcken sämre

Ett stort fokus bland leverantörerna ligger på just tarmen. Man vill gärna definiera probiotika som nyttiga bakterier som klarar av att passera magsäcken och når tarmen.

De traditionella nyttiga bakterier som används i fil och yogurt är dock sämre på att klara resan genom magsäcken och når därför i mindre utsträckning tarmen. Trots detta har de visat sig ha en probiotisk effekt om de äts regelbundet.

Orsaken kan vara att en viss mängd ändå passerar över till tarmen. Det finns också andra delar av kroppen där de nyttiga bakterierna kan ha en possitiv effekt. Munnen, halsen och de övre luftvägarna som fil och yogurt passerar eller passerar nära hör dit.

Man ska också ha klart för sig att nyttiga bakterier som dör kommer att brytas ner och användas som näring. En viss mängd av mjölksyra, väteperoxid och andra ämnen kan frisättas och utöva någon form av effekt om än inte särskilt lokaliserad till just slemhinnorna. Döda nyttiga bakterier i livsmedel har förövrigt visat sig ha en viss probiotisk effekt.

Regelbunden användning av probiotika är effektivt

Rätt använt kvarstår och ökar mängden probiotika tills en optimal jämnvikt erhålls med maximal positiv effekt utan vidare tillväxt. Nyttiga bakterier som både är tillräckligt livsdugliga, nyttiga och ofarliga finns inte för att uppnå detta idag.

Industrin ger därför gärna rådet att man gärna ska äta probiotiska produkter dagligen och att de nyttiga bakterierna annars "tar slut" i kroppen. Det är en sanning med modifikation.

Naturlig probiotisk balans

Att upprätthålla en probiotisk effekt motsvarande vad ett par miljarder extra nyttiga bakterier ger dagligen är knappast möjligt om man äter probiotika sällan. Men motsatsen är heller inte riktig. Naturliga probiotiska bakterier har förmåga att överleva, sprida sig och föröka sig i sin värd.

Studier av hur bakterierna överlever sker ofta på avföring. Att bakterierna detekteras i avföringen tas som bevis för att de finns i kroppen och överlevt resan genom magsäck och tarm. Motsatsen behöver knappast betyda att de inte finns i kroppen. Lever de naturligt kvar i mindre antal i magsäck och tarm är det inte säkert att tillräckligt många skall överföras till avföringen.

Att regelbunden användning av probiotika ger en mer kraftfull effekt är dock mycket troligt.

Prebiotika stödjer probiotika och nyttiga bakterier

Prebiotika är oligosackarider. Oligosackarider är kolhydrater med två till nio sammankopplade monosackarider. Med andra är oligosackarider två eller flera sockermolekyler som är sammankopplade med varandra i en kedja. Oligosackarider kan byggas upp med olika typer av sockermolekyler.

Prebiotika stimulerar tillväxten av probiotika. Två sorters prebiotika med denna effekt är inulin och frukto-oligosackarid.

Prebiotika kan hittas i bl.a. baljväxter, mjölk, lök, tomater, bananer, havre, vitlök och honung.

Oligosackarider kan inte brytas ned av matsmältningen och når tjocktarmen oförändrade där nyttiga tarmbakterierna äter dem. Får man i sig för mycket oligosackarider kan det bildas tillräckligt med gas från tarmbakteriernas ätande för att orsaka besvär. Det är detta fenomen som ligger bakom gasen som man kan få om man äter för mycket bönor.

Naturligt syrad mat

Probiotiska bakterier finns naturligt i livsmedel som surdeg, surströmming, surkål, yogurt och fil. I Asien förekommer både mjölksyrade grönsaker, fisk och såser.

I yogurt används traditionellt olika stammar av Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus. Syrning bryter ner sockerarter och råvarornas GI-värde minskar därför. Grönsaker som syras blir lättsmälta. B-vitaminer bildas.

Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis är två probiotiska bakterier som både används traditionellt i yogurt och i andra livsmedel. I allmänhet anses Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis ha en god probiotisk effekt.

Den probiotiska effekten av Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus anses vara tydligt lägre än för Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis. Varken Lactobacillus bulgaricus eller Streptococcus thermophilus är emellertid utan probiotisk effekt vid regelbunden daglig användning.

Att syra grönsaker själv är enkelt. Gör man det traditionellt är det normalt Lactobacillus acidophilus som växer till sig. Mängden av Lactobacillus acidophilus i en matsked surkål är högre än en liter av de flesta yogurtprodukter med Lactobacillus acidophilus.

Det är fullt möjligt att ympa in särskilt nyttiga probiotiska bakterier som man köper i syrad jos eller mejeriprodukter när man syrar själv. Det är inte svårare än att hälla på lite av dem även om det är bra om man har god vana av syrning så att man upptäcker ev. tillväxt av otrevliga organismer.

Innan man ympar in bakterier som man fått från produkter man har köpt bör man gärna undersöka på företagets hemsida om stammen är patenterad. Är stammen patenterad är det möjligt att det är brottsligt att syra med den själv.

Ett annat syrat livsmedel som blivit populärt i västerlandet är Kombucha. I kombucha står Bacterium xylinum för syrningen.

Förebygga sjukdom och behandla sjukdom med probiotika och prebiotika

För probiotika kan det vara viktigt att skilja på behandling av sjukdom och förebyggande av sjukdom. Vid behandling av sjukdom är en tydligt probiotisk effekt nödvändig. Dagligt intag av bra probiotiska produkter med 1 - 2 miljarder vedertagit nyttiga bakterier per dag bör ge en effekt om en sådan är möjlig.

För att förebygga sjukdomar kan man tänka sig att lägre doser och doser som tas mer sällan kan vara tillräckligt. Entydiga resultat saknas över detta, men det verkar ändå troligt att en daglig dos på mindre än 1 miljard bakterier dagligen kan ha en förebyggande effekt eller en högre dos några gånger per vecka.

Viktigt är helt säkert hur kosten ser ut i övrigt. Äter man prebiotika dagligen kommer detta ha en tydligt stimulerande effekt på tillväxten av nyttiga bakterier. De nyttiga bakterier som redan finns itarmen förökar sig. I detta fall bör behovet av regelbundna höga doser av probiotika vara lägre än om man äter en dålig kost.

Förebygg och behandla diarré och turistmage med probiotika

Probiotika är effektivt för att förebyggande eller behandla diarré orsakad av organismer. Särskilt effektiva är probiotika mot rotavirus. Rotavirus är en av de organismer som oftast är skyldig till diarré och det gäller särskilt hos barn.

Turistmage är ett välkänt begrepp där vi får diarré eller på annat sätt blir dåliga i magen därför att vi möter fientliga bakterier som vi har ett dåligt skydd mot. Turistmage kan förebyggas och lindras med probiotika.

Den vanligaste nyttiga bakterien än Lactobacillus acidophilus. Det finns ett gott stöd i forskningen för att Lactobacillus acidophilus kan förebygga och lindra diarré och dålig mage orsakad av fientliga organismer. Många andra probiotiska bakterier kan emellertid ha en jämförbart eller bättre effekt än Lactobacillus acidophilus.

Ett utmärkt sätt att hantera turistmage är att äta upp sig med nyttiga bakterier i kosten under ett par veckor innan man reser i väg. Under resan kan man försöka välja naturligt syrad mat när det går och annars använda ett kosttillskott.

Nyttiga bakterier balanserar antibiotika

Antibiotika har som biverkning att de dödar kroppens nyttiga bakterier, vilket kan öka tillväxten av bl.a. Clostridium difficile vilket ger diarré. När vi behandlas med antibiotika är det därför önskvärt att man kompenserar bortfallet.

En kur med en eller flera av följande probiotiska bakterier ger effekt:

• Lactobacillus acidophilus.
• Lactobacillus reuteri.
• Lactobacillus rhamnosus.
• Lactobacillus casei.

Dessa minskar biverkningarna i magen av antibiotika och återställer de nyttiga bakterier som antibiotikan dödar.

För god effekt bör man äta en bra kost i övrigt som är rik på prebiotika.

Probiotika stärker immunförsvaret

Probiotika har en viss förmåga att stärka immunförsvaret. Dels sker detta genom att de nyttiga bakterierna i praktiken är en del av vårt immunförsvar genom att de skyddar oss mot fientliga bakterier.

De nyttiga bakterierna har emellertid också visat sig fungera som ett träningsläger för immunförsvaret. Har vi dåligt med nyttiga bakterier presterar vårt övriga immunförsvar sämre.

Överväxt av candida och andra dåliga organismer

Probiotika balanserar andra organismer som annars kan växa till sig i för stor mängd. Detta behöver inte alltid handla om bakterier som man blir omedelbart sjuk av utan kan inkludera smygande jästinfektioner.

Probiotika motverkar IBS och magsår

Probiotika har visat sig lindra irritable bowel syndrome (IBS). Det finns en del data som tyder på att den värre mer inflammatoriska sjukdomar som bl.a. Crohn's och magsår kan lindras.

Nyttiga bakterier som kan ha fungera som kompletterande behandling mot magsår inkluderar:

• Lactobacillus acidophilus
• Lactobacillus rhamnosus
• Lactobacillus plantarum
• Lactobacillus gasseri
• Lactobacillus fermentum

Det verkar inte otroligt att alla vanliga probiotiska Lactobacillus i större eller mindre utsträckning motverkar magsårsbakterien Helicobacter pylori om de tas i tillräcklig mängd.

Vid försök till lindring av IBS och Crohnssjukdom är det troligen viktigt att välja en nyttig bakterie som passerar magsäcken har god förmåga att fästa på tarmarnas väggar. Ett stort antal bakterier per dos är av samma anledningen också viktigt.

Förutom Lactobacillus Rosell som en liten studie om IBS har publicerats för kan Lactobacillus casei F19 från Arla vara värd att prova eftersom den har en god överlevnadsförmåga i tarmen.

Probiotika mot jästinfektioner i slidan

Probiotika har effekt mot jästinfektioner i slidan. Ett bra stöd finns för denna effekt.

Probiotika lokalt i slidan och probiotika i kosten bör kombineras.

Förbättrad absorbation av laktos hos laktosintoleranta

Laktosintoleranta producerar för lite av enzymet laktas som bryter ner laktos. Nyttiga bakterier äter och bryter ner laktos när de får möjlighet. Av laktos producerar de mjölksyra.

Probiotika minskar risken för allergier

Det finns studier som antyder att probiotika kan minska risken för allergi, astma och eksem.

Översikt av vanliga nyttiga bakterier

Översikten beskriver de vanligaste nyttiga och probiotiska bakterierna kortfattat.

Lactobacillus acidophilus är den vanligaste probiotiska bakterien

Den vanligaste och mest använda probiotiska bakterien är Lactobacillus acidophilus. Lactobacillus acidophilus är en traditionellt använd nyttig bakterie med god probiotisk effekt.

Lactobacillus acidophilus producerar endast mjölksyra och motverkar fientliga bakterier genom att sänka pH-värdet. Den lever naturligt hos många bär, växter, frön och finns i kött och fisk.

Hos människan och djur finns Lactobacillus acidophilus naturligt i vaginan, munnen och i inälvorna.

Lactobacillus acidophilus finns i syrade grönsaker och bl.a. i följande mejeriprodukter:

• Dofilus är en god yogurt med bred probiotisk effekt från Arla

Bifidobacterium kanske förebygger allergi

Bifidobacteria lever naturligt i tjocktarmen och förekommer i flera traditionella syrade livsmedel från Asien. Bifidobacteria och Lactobacillus acidophilus kompletterar varandra väl.

Bifidobacteria är en av de probiotiska bakterier som brist av kan tänkas öka risken för allergi av.

• Probiotika motverkar magsårsbakterier
• Massor av socker i Activia Digestivum essensis från Danone
• Dofilus är en god yogurt med bred probiotisk effekt från Arla

Lactobacillus rhamnosus

Lactobacillus rhamnosus förekommer naturligt i vår kropp. Allt fler studier visar att det inom det här släktet går att hitta stammar med mycket god probiotisk effekt.

Stammar av Lactobacillus rhamnosus förekommer i flera produkter på den svenska marknaden, bl.a. Verum drickyogurt. Nyfiken vital har ännu inte hunnit produkttesta någon av dessa.

Lactobacillus casei F19

Lactobacillus casei F19 är en mjölksyrabakterie som förekommer naturligt i tarmen och som traditionellt används för tillverkning av vissa sorters ost. Lactobacillus casei förekommer även naturligt hos vissa sorters bär och vin.

Lactobacillus casei F19 isolerades i slutet av 1980-talet och är patenterad av Arla. Av de patenterade probiotiska bakterierna hör Lactobacillus casei F19 till dem som har väl underbyggda fördelar. Lactobacillus casei F19 valdes förövrigt ut som ett alternativ för NASA's astronauter.

Den överlever tills den når tarmarna och binder till tarmluddet. Bakterien har förmåga att föröka sig i tarmarna och har visat sig öka mängden av andra nyttiga bakterier.

I Sverige säljs Lactobacillus casei F19 bl.a. i den probiotiska yogurten Dofilus från Arla där den har kombinerats med Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis:

• Dofilus är en god yogurt med bred probiotisk effekt från Arla

Lactococcus lactis L1A

Lactococcus lactis L1A är en bakterie som kommer från gårdstillverkning av fil. Lactococcus lactis L1A har visat sig ha effekt mot potentiellt skadliga bakterier inklusive Salmonella och Shigella.

Forskning har dessutom visat att Lactococcus lactis L1A fortfarande finns i avföringen efter 15 dagar, vilket visar på en god överlevnadsförmåga i tarmarna.

En fördel med släktet Lactococcus är att de finns både i tunntarmen och i tjocktarmen medan de laktobaciller främst finns i tjocktarmen.

I Sverige finns bakterien i Verum hälsofil från Norrmejerier:

• Verum hälsofil är en probiotisk fil med ordentligt av nyttiga bakterier

Probiotika mot magsårsbakterien

Den otrevliga magsårsbakterien Helicobacter pylori behandlas med antibiotika. Men forskning publicerad i American Journal of Clinical Nutrition pekar på att yogurt med de nyttiga tarmbakterierna Lactobacillus och Bifidobacterium kan ha effekt.

Forskarna behandlade 138 patienter med tre olika antibiotika. Hos de patienter där magsårsbakterierna trots detta frodades behandlades patienterna antingen med:

• En utökad kur med fyra sorters antibiotika.
• Utökad kur och fyra veckor där patienterna åt yogurt med Lactobacillus och Bifidobacterium.

Hos de som fick yogurt dog 91% av magsårsbakterierna jämfört med bara 77% för den extra starka antibiotika kuren.

Läs mer:

• Bor-Shyang Sheu, Hsiu-Chi Cheng, Ai-Wen Kao, Shan-Tair Wang, Yao-Jong Yang, Hsiao-Bai Yang, and Jiunn-Jong Wu Pretreatment with Lactobacillus- and Bifidobacterium-containing yogurt can improve the efficacy of quadruple therapy in eradicating residual Helicobacter pylori infection after failed triple therapy American Journal of Clinical Nutrition , Apr 2006; 83: 864 - 869.