Djurförsök med möss, marsvin och råttor

2010-04-12
Alla gillar inte möss men faktiskt är de närmare släkt med oss än vi kan tro. 99% av deras och våra gener är lika. Råttor och marsvin, två släktingar till mössen, används därför ofta för djurförsök. Även om djurförsök kan vara nödvändigt på vägen till en bättre värld är det viktigt att de aldrig sker i onödan och att både företag och stat satsar stora belopp på att hitta alternativ till djurförsök.

I engelskan kallar man den som utsätts för djurförsök för "guinea pig" (marsvin). Under 1800-talet var marsvin ett inte ovanligt försöksdjur. Idag används marsvin sällan inom forskning.

Istället för marsvin används idag istället nästan bara möss och råttor varav möss är vanligast. För dessa och särskilt möss är betydligt mer av arvsmassan kartlagt. Detta gör att modeller av sjukdomar enklare kan tas fram med djuren. Numera fanns otaliga möss släkten framtagna med genetiskt modifiering för att gå att använda som modeller av en mängd olika sjukdomar.

Vad är djurförsök?

Vad vi i Sverige menar med djurförsök är allt som påverkar djur som används i forskning. I det inkluderas bl.a. även djur som avlivas utan att man gjort djurförsök på dem medan de var levande och djur som används i beteendestudier.

I EU räknas som djurförsök bara det som orsakar smärta eller lidande hos djuren. Den svenska definitionen är starkare och ett värde det medför är att det fångar upp det lidande som onödig förvaring medför liksom psykiatriskt lidande orsakat av beteendestudier.

Möss är det vanligaste som försöksdjuret

Möss har många av de egenskaper vi såg kan vara betydelsefulla när försöksdjur väljs: de är små, avlar av sig snabbt, billiga och är lätta att hantera. Det är dessutom mindre kontroversiellt att använda möss jämfört med större djur. Många fler fördelar finns just med mössen vilket gör dem till det mest använda försöksdjuret:

  • Både möss och människor har ca 30 000 gener.
  • 99% av generna skiljer sig inte mellan människa och möss.
  • För gener associerade till sjukdomar är 90% identiska mellan möss och människor.
  • Möss utvecklar ofta sjukdomar jämförbart med hur det sker hos människa.

Dessutom har mössen likartat beteende med människa. De blir exempelvis utbrända av stress ungefär på samma sätt som människor.

Möss och människa hade gemensam förfader

En viktig anledning till att vi och mössen är så genetiskt lika är att vi hade en gemensam förfader. Varelsen heter Eomaia scansoria och levde i Asiens skogar för mer än 75 miljoner år sedan. Mössen dök upp i världen för sex miljoner år sedan. Husmusen kom först 8000 f.v.t. d.v.s. under den sista istiden.

Foto: Bilden är försedd med copyright Mateus Zica

Vår förfader blev ungefär 10 cm lång och den vägde ca 20 - 25 g. Från Eomaia scansoria släktar alla högre däggdjur bl.a. möss, gris, häst, hund, gorilla och människa.

Djurmodeller ska likna sjukdomar hos människa

Djurmodeller är djur med en sjukdom, skada eller förgiftning som liknar en motsvarighet hos människan. Denna kan studeras för att se vad som förebygger den eller undersöka om ett läkemedel botar eller lindrar.

Att ta fram en djurmodell kan vara kostsamt men det har blivit betydligt enklare de senaste åren. Orsaken är att det idag finns särskilt möss avlade för att drabbas av eller lätt utveckla sjukdomar som annars förekommer hos människan. Detta är bl.a. fallet för Alzheimers sjukdom och vissa cancersjukdomar.

Djur har känslor

Fler spännande forskningsnyheter i urval publicerade i Nyfiken vital om djur:

Forskningsnyheter ovan illustrerar väl hur glidande gränser är mellan djur och människa. Djur upplever både känslor och smärta.

Fler forskningsnyheter och artiklar om djur:

Ännu forskningsnyheter om djur hittas via:

Djurmodeller utvecklas inte bara med genetik utan fysiska skador, kemikalier eller bakterier, virus och svampar kan användas. Några exempel är:

  • Infekteras med bakterier, virus och svampar.
  • Strålning och radioaktiva preparat för att ge cancer.
  • Artärer kan sättas igen för att skapa en modell av stroke.
  • Pentylenetetrazol stimulerar andningen men ger kramp i hög dos. Det har använts för att skapa en djurmodell av epilepsi.
  • Konstgjord immunisering med ett autoantigen (ett protein eller komplex av protein naturligt förekommande i kroppen) för att framkalla autoimmunasjukdomar t.ex. reumatism och allergi.

I beteendestudier kan man t.ex. låta möss eller råttor springa i labyrinter. Det kan ske för att vi ska lära oss mer om hur människor kan reagera t.ex. på stress eller åtgärder som stimulerar neurogenesis (tillväxt i hjärnan). Några exempel på sådana studier och som Nyfiken vital publicerat forskningsnyheter om inkluderar:

Val av försöksdjur

Att en djurmodell för en sjukdom är känd och studerad är en viktig faktor när typ av försöksdjur ska väljas. Saknas djurmodell är givetvis förutsättningen att på enklaste sätt ta fram en viktigt. Fler faktorer som påverkar val av försöksdjur inkluderar bl.a:

Tillgänglighet. Juridiska regleringar kan göra att vissa försöksdjur inte får användas. Om ett djur finns tillgängligt på företaget eller forskningsinstitutet talar det också för att det väljs. Här krävs även viss långsiktighet. Om försöken ger resultat kan det bli nödvändigt att genomföra fler kanske större studier.

Livstid. Ett djur med kort livstid har ofta fördelar genom att många generationer kan studeras och resultat ofta kommer snabbt. I andra fall krävs djur som lever länge för att unikt långsiktiga processer ska gå att studer.

Anatomi. Vissa försök är endast aktuella på djur som anatomiskt liknar oss människor. I andra fall är smådjur att föredra genom att de är enkla att handha.

Föda och miljö. Är det möjligt är det givetvis enklare med ett djur som äter lite och inte kräver en stor bur. Andra faktorer som kan ha betydelse är krav på ventilation, luftfuktighet och känslighet för stress.

Genetik. För olika djur är genetiskt olika studerade. Möss och människor är de bäst studerade. I andra fall krävs djur som genetiskt är mycket lika människor typiskt stora apor. Djur som en genetiskt modell finns för avseende sjukdomen kan också avgöra. Det kan t.ex. vara möss som genetiskt är framtagna för att utveckla modeller av sjukdomar som Alzheimers sjukdom, olika cancersjukdomar m.m.

Antalet försöksdjur

Antalet möss som används årligen i forskning är idag enormt liksom det totala antalet försöksdjur. I UK användes 2004 nästan 2 miljoner möss i forskning. Det ska jämföras med ca 460 000 råttor och 37 000 övriga gnagare. Dessa tillsammans representerade 84,5% av samtliga försöksdjur. Möss är med andra ord det i särklass mest använda försöksdjuret.

År 2005 användes utifrån EU:s definition av försöksdjur i Sverige försöksdjur enligt (bygger på uppgifter från Djurskyddsmyndigheten):

  • Totalt 1 111 284 försöksdjur för medicinska och biologiska forskningsändamål.
  • Av dessa var 65% gnagare.
  • Läkemedelsindustrin använde 134 150 försöksdjur.
  • Universitet, högskolor och landsting använde 659 442 försöksdjur.
  • Övriga företag och myndigheter utnyttjade 317 692 stycken.

I detta är inte Fiskeriverkets provfiske och fiskmärkning inräknat.

Den genetiska inavlade Bl6 (Den svarta sex) är ett vanligt verktyg i forskningen.
Foto: Medaille College

EuroMouse skapar mösss med sjukdomar

EU stödjer det gigantiska projektet EuroMouse. I EuroMouse har 1,5 miljarder kr investerats för att föda upp miljoner genetiskt modifierade möss. Målet är att skapa möss med alla viktiga sjukdomar: diabetes, cancer, mentala sjukdomar m.m.

Målsättningen är att mössen ska kunna användas för att hitta och pröva nya behandlingsmetoder:

- EU har erkänt kraften hos mössens gener, sa Professor Wolfgang Wurst som är projektets koordinator vid starten av projektet.

Den typ av mus som används i projektet är BL/6 (Den svarta sex). Dessa möss används redan idag i laboratorier och är fullständigt inavlade. Varje manlig mus är en exakt klon av alla hanar. Varje hona är en perfekt klon av alla honor.

EuroMouse tar embryon från BL/6 och ändrar delar av generna i dem för att ge dem en specifik sjukdom. Embryona sätts sedan tillbaka i livmodern. På så sätt skapas en ny population som är lika med BL/6 förutom att de bär på en sjukdom.

Förutom att studera och experimentera på möss med olika sjukdomar kan forskarna korsa dem med varandra för att se hur sjukdomar påverkar varandra.

Läs mer: