Flingor med fullkorn är bra kost enligt både CSIRO-metoden och GI-metoden.

Foto: Luigi Anzivino

Vi tidigare skrivit mycket om CSIRO i Nyfiken vital. CSIRO är ett stort forskningsinstitutet som de senaste åren har lyckats få fram intressanta resultat med konkret värde inom en lång rad områden. Bland dessa områden märks särskilt fiskeindustrin, som är viktig för Australien, genetik och kost.

CSIRO-dieten är en succé

CSIRO-dieten har snabbt blivit populär i hemlandet Australien och har nu börjat sitt segertåg ut över världen. Något unikt eller inte tidigare känt finns emellertid inte i den och ett antal tveksamheter finns.

Istället handlar det om att CSIRO lyckats göra en relevant och bra sammanfattning av välkända forskningsresultat. De har sedan bekräftat och kontrollerat att sammanställningen och kombinationen blev lyckad för en grupp överviktiga kvinnor.

Kärnan i CSIRO

Kärnan i CSIRO är en bra kost sammansatt av relativt nyttig mat. Rätt mat är emellertid inte nödvändigtvis tillräckligt för att man ska gå ner i vikt. Det handlar även om att begränsa intaget av kalorier.

En viktig kompenent i dieten är ett högre intag av protein och mindre av livsmedel med socker och andra kolhydrater som snabbt tas upp av kroppen. Mängden fett i kosten begränsas.

Mer protein har normalt en positiv för viktminskningen. Orsaken har med stor sannolikhet väldigt lite att göra med hur proteinerna förbränns och mer med att man snabbare blir mätt på proteiner. En kost rik på socker, stärkelse eller fett har istället visat sig stimulera aptiten.

Bättre än Atkinson

Atkinson utnyttjar att man blir mindre mätt av proteiner. I övrigt är Atikinson emellertid en olämplig diet eftersom den inte gör någon tydlig skillnad mellan olika proteinrika livsmedel.

Föga förvånande har Atkinson därför visat sig kunna försämra kolesterolvärdet. Många proteinrika livsmedel, som bl.a. griskött, innehåller ju rikligt med mättatfett, och dessa bör man äta mindre av oavsett andelen proteiner i dem.

Utesluter inte GI-metoden

GI-metoden handlar om att välja rätt kolhydrater. Rätt kolhydrater är kolhydrater som tar lång tid på sig att omvandlas till blodsocker. CSIRO och GI-metoden utesluter inte varandra och ingen av dem talar emot den andra.

Relaterat

Foto: Colin Gregory Palmer

Mer om CSIRO och CSIRO-metoden:

• Räksallad enligt CSIRO-metoden

Mer om viktminskning och viktkontroll:

• Allt om viktminskning och viktkontrol
• GI-metoden för nybörjare
• GI-metoden är bäst för hjärtat och viktnedgången

Forskningsnytt från CSIRO:

• Mer omega-3 och fler livsmedel med omega-3 till Australiens befolkning
• Mer stöd för att fiskolja hjälper barn med ADHD
• Fisk kan tillagas och lagras utan att omega-3-fettsyrorna blir mindre nyttiga

Du kan följa kostråden från CSIRO och använda GI-metoden för att välja rätt kolhydrater. De kolhydrater som rekommenderas i CSIRO är också jämförbara med vad du skulle ha valt med GI-metoden.

Enkelt att räkna kalorier med CSIRO-metoden

CSIRO-metoden räknar kostmängden i enheter. Ett givet antal enheter av olika grupper av livsmedel är tillåtna.

De rekommenderade livsmedlen hör till sådana som vi sedan länge vet är bra vid viktnedgång. Förutom magert protein rekommenderas t.ex. magra mejeriprodukter. Kalciumet i mejeriprodukterna underlättar viktnedgång och mejeriprodukterna innehåller många andra bra näringsämnen.

Vissa livsmedel får man äta hur mycket som helst av. Bland dessa finns livsmedel som innehåller tämligen lite energi:

• Blomkål, broccoli, spenat och brysselkål.
• Svamp.
• Kronärtskocka.
• Lök.
• Morötter, rädisor, rödbetor.
• Sparris, zucchini och ärter.

Till smaksättningen går det bra att använda chili, ingefära, pickels, senap, soja, tomatpuré och vinäger.

Allt är inte bra med CSIRO-metoden

CSIRO-dieten har dåligt fokus på proteinkällor från växtriket som bönor och groddar. Dessa har ett mycket bra näringsvärde och tydliga indikationer finns i många studier för att de kan minska förekomsten av allvarliga sjukdomar som bl.a. prosta- och bröstcancer.

Det är ingenting fel med att äta magert kött och fet fisk men man ska inte utesluta bönor och groddar från kosten. Lägger man om kosten för att må bra bör man se till att även äta vegetabiliska proteiner dagligen. I sammanhanget är det intressant att notera att det finns en ekonomisk koppling mellan CSIRO och köttindustrin.

CSIRO-dieten uppmuntrar också till konsumtion av rött kött. Rött kött misstänks i övermåtta för att kunna orsaka cancer i tarmarna. Det är med andra ord klokt att utesluta en del av köttet för att istället äta mer av bönor och gröddar.

Det man även kan kritisera är att man satt en begränsning på mängden frukt. Det finns idag ett enormt och entydigt stöd för att frukt är mycket bra för hälsan.

Givetvis krävs en viss försiktighet när det kommer till mängden kalorier om man vill gå ner i vikt. Men om du misslyckas med din bantning var det inte därför att du åt för mycket äpplen. Det man kan tänka på är att inte äta för mycket fet frukt och gärna äta frukten tillsammans med en måltid med magert kött eller vegetabiliska proteiner.

Köp: Livslång hälsa med CSIRO-metoden - succédieten från Australien

Betyg: + + + +

På det stora hela är CSIRO en bra diet och boken har många bra tips. Jämfört med de flesta liknande böcker är det en seriös och bra bok. Men köp inte allt som står i boken. Dra ner lite på det röda köttet och ät istället mer vegetabiliska proteinkällor

köp boken här>>

Hur är det egentligen med det vetenskapliga stödet?

CSIRO-dieten marknadsförs med CSIRO-namnet och med att dieten ska vara vetenskapligt beprövad. Det stämmer att dieten är vetenskapligt prövad men ser man över forskningen är det tydligt att detta inte är en diet som har utvärderats och visat sig vara lämplig för alla.

Den grupp där det finns ett bra stöd för att dieten kan vara värdefull är överviktiga kvinnor med metaboltsyndrom. Metaboltsyndrom innebär att ämnesomsättningen mer eller mindre har givit upp. I övrigt är dieten inte alls särskilt testad.

Motion och sunt förnuft är A och B vid viktnedgång

Det är bättre att motionera mycket och äta mer än att motionera lite och äta mindre. Motion är ytterst viktigt för hälsan och viktnedgången. Tro inte att en diet ensam kan lösa din övervikt.

Ju mer du motionerar desto snabbare blir din ämnesomsättning och fettförbränning. Dieten är bara en del av en långsiktig viktnedgång där motionen är lika viktig. Ta en timmes daglig promenad i rask takt.

När det kommer till vad man äter är sunt förnuft viktigt. Vissa livsmedel vet vi är dåliga för hälsan och dessa bör vi äta mindre av. Livsmedel, som bönor, frukt, grönsaker m.m., som har visat sig vara bra för hälsan bör vi äta mer av. Du bör aldrig utesluta ett trevligt livsmedel som har visat sig vara bra för hälsan därför ett enskild diet inte råkade ta med det på sin lista över godkända livsmedel.

Läs mer:

• Health & Wellbeing. CSIRO:s faktasida om hälsa. Här finns pressinformation om deras forskning och satsningar.