ADHD

2008-09-16
ADHD är ett psykiatriskt funktionshinder och kallas ofta för ett neuropsykiatriskt för att markera att man tror att det är själva nervcellernas struktur som är problemet. ADHD försämrar bl.a. koncentrationsförmågan och förekommer både bland barn och vuxna. Uppdatering: Varning för alla oseriösa personlighetstest på internet och i internetannonser. Dessutom information om att temat som en markering är förlängt med åtta månader.

Tema ADHD och utbyggnad

Nu i samband med vårt tema om ADHD respektive hjärnan uppdateras och byggs även denna huvudsida ut. Det kommer ta ganska länge och ske bit för bit eftersom området är mycket stor. När uppdateringen är helt klar kommer artikeln skickas ut till förstasidan där den återigen syns i RSS-strömmen.

Under temat växer uppslagssidan för ADHD steg för steg och strukturen håller kanske inte alltid samma höga kvalitet som annars.

Innehåll

Ett neuropsykiatriskt funktionshinder innebär att funktioner i hjärnan fungerar sämre eller annorlunda avseende själva strukturen på hjärnan. Det avser med andra ord därför inte skador p.g.a. stress eller posttraumatiskstress. De vanligaste neuropsykiatriska funktionshinder är adhd, Aspergers syndrom och autism. Det råder knappast någon tvekan om att ADHD i dagens samhälle är plågsamt för många och kan leda till självdestruktivt beteende, depressioner och lidande i många former.

  1. ADHD och arbetsminne
  2. Behandling av ADHD: Läkemedel, träning av arbetsminne eller neurofeedback?
  3. Behandling av ADHD kan inkludera flera delar
  4. Prata och diskutera ADHD
  5. Ritalin (metylfenidat)
  6. Focalin från Novartis
  7. Läkemedel mot ADHD i Sverige
  8. ADHD och kost
  9. ADHD och sömnproblem
  10. ADHD och ätstörningar
  11. Testa ADHD
  12. Orsaker till ADHD
  13. ADHD och risk för missbruk
  14. Fler forskningsnyheter om ADHD
  15. Zink och ADHD
  16. Neurofeedback mot ADHD
  17. Hjärnvågor och ADHD
  18. Neurofeedback kanske lindrar ADHD
  19. Läs mer

ADHD och arbetsminne

Det finns idag mycket som pekar på att arbetsminne är inblandat i de problem ADHD orsakar. Arbetsminnet är vår förmåga att hålla information tillgängligt i minnet så att vi omedelbart kan använda den. Exempel på information kan vara tal och exempel på användning är då t.ex. huvudräkning. I begreppet arbetsminne inkluderas med andra ord både förmåga att ha informationen i "närminne" och kunna manipulera den. Även om arbetsminne och närminne är begrepp med olika bakgrund pekar modern forskning mycket tydligt på att minne generellt är underliggande en viss typ intelligens (t.ex. typen flytande intelligens om man använder Casstells modell) och nära knutet till förmåga att manipulera. Det man kallar närminne ses därför bäst (om begreppet överhuvudtaget längre är meningsfullt) som en del av arbetsminne.

Bland sådant som pekar på arbetsminne är inbladat i ADHD är bland annat:

  • Att lägre aktivitet i de områden associerade till arbetsminne går att se när ADHD orsakar problem.
  • Skadat arbetsminne t.ex. via vissa miljögifter, stroke m.m. ger delvis likartade symptom som ADHD.
  • Arvsanlag som ger nedsatt dopaminfunktion via "onormalt" högre återupptagning av dopamin är associerat till nedsatt aktivitet i aktuellt område för arbetsminne.
  • De läkemedel som förbättrar ADHD ökar också kapaciteten hos arbetsminne.

Arbetsminne är mycket viktigt för:

  • Att läsa.
  • Att göra huvudräkning.
  • Att komma ihåg vad man ska göra just nu.
  • Att komma ihåg vad man ska göra nästa ögonblick.
  • Koncentrationsförmåga.
  • Att förstå instruktioner.
  • Att korrekt tolka kritik och situationer med fördelning (lätt att felaktigt uppfatta sådant som angrepp på dem själva och oförrätter).
  • Att förstå något som är helt nytt.
  • Att organisera och planera.

Det är därför möjligt att en viktig del i ADHD är nedsatt arbetsminne.

En annan möjlighet är att störningen snarare ligger i förmåga att automatiskt hantera och "filtrera bort" vissa saker t.ex. oväsentliga ljud. Dessa kan då tänkas istället föras upp i arbetsminne där det kräver vår omedelbara uppmärksam. Det stör koncentration på andra viktigare saker. Vidare kommer det med tiden trötta ut och överanstränga arbetsminne vilket kan tänkas sätta ner förmågan ytterligare p.g.a. stress, depression, självmedicinering med alkohol m.m.

Massor finns dock ännu kvar att lära och exakt hur sådant här fungerar i hjärnan vet man inte än och därför kommer det troligen ännu dröja långtid innan en god förståelse av ADHD (liksom för depression, ångest, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, inlärning generellt och nästan alla andra hjärnsjukdomar) finns. Det innebär emellertid inte att man inte har mycket god dokumentation av att behandling åtminstone avseende centralstimulerande läkemedel ger god effekt.

Behandling av ADHD: Läkemedel, träning av arbetsminne eller neurofeedback?

Särskilt centralstimulerande läkemedel som använts sedan 1950-talet har en mycket väldokumenterad god effekt. Det finns för dem en ovanligt stor mängd välgjord forskning publicerad jämfört med läkemedel generellt. Det har nyligen även kommit några studier som pekar på att man kan förbättra arbetsminne genom övning och att det även delvis kan minska åtminstone några symptom på ADHD. Mängden forskning som finns publicerad runt sådan träning är emellertid ännu mycket begränsad jämfört med centralstimulerande läkemedel.

För träning av arbetsminne och neurofeedback finns så vitt vi vet inte några långtidsstudier alls. Att endast lita på sådan behandling utan ha annan tydligt beredskap för problem verkar därför oförsiktigt. Tappar man verkan är risken att man snabbt går ner sig genom att ADHD just så kraftigt kan försämra möjligheten att starta upp och avsluta aktiviteter liksom att organisera det som är nödvändigt. Det kan göra det svårt att ordna ny terapi oavsett om det handlar om träning av arbetsminne eller neurofeedback. Lämpligast verkar därför att använda sådan här betydligt mindre beprövad behandling som ett komplement till läkemedel eller åtminstone ha beredskap (t.ex. med läkemedel hemma, instruktioner för inställning av dosen och en steg för steg lista på exakt hur man ska göra för att få hjälp av sjukvården avseende tidsbokning m.m.) för att kunna hantera problemen som uppstär om den eventuella effekt sådan terapi kan ha bit för bit eller plötsligt direkt går över.

Behandling av ADHD kan inkludera flera delar

Behandling av ADHD ska optimalt inkludera en eller flera av olika typer av åtgärder beroende på vad som är nödvändigt för den enskilda patienten:

  • Centralstimulerande läkemedel.
  • Behandling av ev. depression (mycket vanligt hos personer hos som inte tidigare behandlats för ADHD).
  • Information hur man motverkar stress och slappnar av (personer med ADHD som inte tidigare behandlats har ofta mycket hög stressnivå).
  • Egna kontinuerliga övningar av arbetsminne (rekommenderas oavsett ev. annan behandling även om sådan behandling är instruktörsledd övning av arbetsminne).
  • Terapi med neurofeedback.
  • Instruktörsledd övning av arbetsminne med programvara under en kur.
  • Regelbunden motion vilket ökar kapaciteten både hos arbetsminne liksom övrig hjärna.
  • Hälsosam kost.
  • Information och tips på hjälpmedel för att organisera vardagen.
  • Information hur man hanterar ilska.
  • Information hur man hanterar överdrivna reaktioner på upplevd "kritik" och "oförrätter".
  • Hjälp att hantera städning, räkningar m.m. krävas.
  • Extra stöd i skola.

Alla med ADHD har inte alls behov av allt detta. För vissa kanske bara läkemedel ger full effekt. Andra kanske får god effekt av läkemedel och omega-3. Några med svår ADHD kan må bättre av läkemedel, terapi, träning av arbetsminne m.m. men kan ändå behöva extra hjälp att hantera t.ex. räkningar eller läxläsning. Det är mycket individuellt.

Sådant som att själv göra saker för att minska symptomen ska inte underskattas. Tar vi t.ex. träning av arbetsminne själv kan vi se följande fördelar:

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatrisk funktionshinder med bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet.
Uppslagsbok / Ordlista - A
  • Det förbättrar troligen arbetsminne åtminstone något vilket kan minska symptom på ADHD.
  • Det innebär att patienten upplever en egen kontroll av behandlingen vilket många menar generellt är viktigt.
  • Det är också en övning av att organisera saker och ting.
  • Att dagligen klara av att starta upp och avsluta en aktivitet ger belöning i hjärnan och ökar självförtroendet.

Av den sista punkten förstår vi att sådant här inte alltid bör startas upp innan de värsta symptomen minskats ner t.ex. med centralstimulerande läkemedel.

Prata och diskutera ADHD

Nästan oavsett vad det handlar om kan det ha ett värde att prata om ett problem med har med andra. När det gäller ADHD, sjukdomar och liknande kan man dessutom ha nytta av andra erfarenhet. Bra möjligheter till att göra det är Adhdforum.se som är ett forum på nätet och patientföreningen Attention där du också kan träffa folk i "verkligheten":

Ritalin (metylfenidat)

Läkemedel med metylfenidat är den vanligaste behandlingen av ADHD. Metylfenidat finns t.ex. i Ritalin som har använts mot ADHD sedan 1960-talet. Här hittar du nyheter och forskning om metylfenidat och Ritalin:

Metylfenidat är en fenetylamin där fenidaterna är en egen grupp som kan sägas vara kemiska kusiner till amfetaminerna. I Ritalin är metylfenidat inte racemiskt då fyra isomerer finns där Ritalin innehåller endast d- och l-isomererna. D-isomeren anses ha den farmakologiska effekten på ADHD och verkar huvudsakligen som återupptagningshämmare av dopamin. L-isomeren gör det samma på nor-adrenalin och anses inte ha någon verkan specifikt på ADHD-symptom men kan mycket väl tänkas ha ett värde ändå förvissa patienter.

Focalin från Novartis

Focalin kanske kan sägas vara en utveckling av Ritalin där man tagit hänsyn till vad som ger vissa av de biverkningar som är möjliga respektive effekt. Istället för att innehålla lika delar av d- och l-isomererna innehåller Focalin bara d-isomeren d.v.s. dexmetylfenidat.

För att minska symptomen på ADHD hos barn har effekten hos Focalin visat sig vara lika god som för Ritalin. Övergripande kan Focalin och Ritalin ge samma typ av biverkningar. Trots det kan man se att många som som haft biverkningar av Ritalin uppger att de tolererar Focalin bättre. Möjligen är en fördel också att det normalt krävs endast "halva dosen" avseende total vikt. Dosen specifikt av dexmetylfenidat bör däremot normalt bli ungefär den samma.

Läkemedel mot ADHD i Sverige

De flesta läkemedel som används mot ADHD internationellt saknas i Sverige. Läkare är i praktiken begränsade till ett mycket litet antal läkemedel. Tillgängligt i Sverige är endast Strattera (ej centralstimulerande), Ritalin och Concerta vilka båda innehåller lika delar av d- och l-isomererna av metylfenidat, Metamina som är dexamfetamin och slutligen racemiskt amfetamin.

Metylfenidat finns i kapslar som ger ifrån sig metylfenidat i långsam utsöndring både under namnen Ritalin och Concerta. Ritalin finns även i korttidsverkande tabletter. Metamina (dexamfetamin) och Amfetamin finns bara som korttidsverkande tabletter (sedan är dessa mer långtidsverkande jämfört med korttidsverkande Ritalin).

Någon genomtänkt strategi för vad som används går inte att se. Mest anmärkningsvärt är att amfetaminer i långsam utsöndring saknas vilka kan tänkas fungera bättre för en del. Särskilt förvånande är att Adderal som i en särskild mix av d- och l-isomeren (tydligt mer av d-isomeren) av amfetamin kan tänkas fungera bättre för vissa jämfört med bara dexamfetamin respektive racemiskt amfetamin.

ADHD och kost

En artikel där kost vid ADHD diskuteras har publicerats. Vidare en nyhet om ett nytt forskningsprojekt om kostförändringar vid autism.

ADHD och sömnproblem

ADHD och ätstörningar

Testa ADHD

Orsaker till ADHD

Publicerade nyheter och artiklar speglar ännu inte de teorier som finns om orsaker till ADHD. I väntan på en huvudsida för detta och en sammanfattning här ska sägas att den största enskilda faktorn som tros finnas är ärftliga faktorer. Anlag har identifierats som är tydligt associerade till ADHD. Detta avser framför allt än större återupptagning av dopamin i delar av hjärnan än vad som är "normalt".

ADHD och risk för missbruk

ADHD är välkänt för att öka risken för missbruk. Många droger kompenserar i hjärnan på samma sätt som läkemedel och därför minskar symptomen. I praktiken går de emellertid inte använda för självmedicinering utan det kan försämra situationen. I vilken utsträckning och hur snabbt det sker varierar med drog och socialsituation. Kontrollerad förskrivning av läkemedel i vettiga doser är det alternativ som finns för att få denna kompensering utan de risker som självmedicinering innebär.

Även sådant som kaffe ställer till problem för många. Vid uttröttning, stress o.s.v. ökas doserna av kaffe upp till abnorma mängder. Det i sin tur skapar problem med ångest, oro och sömnproblem. Ångest och sömnproblem tröttar ut hjärnan ytterligare och resultatet kan bli depressioner och GAD (konstant kroniskt oro och ångest).

Sambandet mellan missbruk och ADHD är ytterst väldokumenterat. Vi har emellertid tidigare endast publicerat en nyhet om det:

Fler forskningsnyheter om ADHD

Övriga forskningsnyheter och nyheter om ADHD.

Zink och ADHD

Kosttillskott med zink har prövats på ADHD. Det har undersökts dels som ensam behandling jämfört med placebo och tillsammans med metylfenidat. Tillsammans med metylfenidat verkade det som zink gjorde att läkemedlet gav effekt tidigare men att vissa biverkningar så som illamående var vanliga. Effekten av zink har inte var särskilt stor. Andra studier har sett lägre nivåer av zink vid ADHD men heller inte särskilt många. Att kosttillskott med zink för många ger en lika god effekt kontinuerligt som läkemedel är inte bevisat eller troligt. Däremot verkar det viktigt att se till att äta en kost med tillräckligt av zink eftersom det är mycket möjligt att mild zinkbrist är vanligt i västerlandet. Svårare zinkbrist kan dessutom ge symptom som liknar ADHD och även en mild zinkbrist vid ADHD kan därför tänkas försämra symptomen och effekten av läkemedel.

Zink kan dessutom tänkas öka effekten av läkemedel mot ADHD och kanske särskilt just återupptagningshämmare d.v.s. i Sverige metylfenidat (Ritalin och Concerta) och kanske i enstaka fall bupropion (Zyban). Vid ofullständig verkan kanske zink därför är värt att pröva. Det kan emellertid vara klokt att först diskutera det med den läkare som förskriver det centralstimulerande läkemedlet eftersom man inte helt ska utesluta att det ökar risken för vissa biverkning åtminstone när zink tas i större doser. I det centrala nervsystemet är zink betydelsefullt bl.a. för produktionen av melatonin. Melatonin styr vår dygnsrytm och påverkar i sin tur däribland dopamin och det är nivåerna av dopamin som man försöker styra med centralstimulerande läkemedel.

Neurofeedback mot ADHD

Vi har publicerat en längre artikel om neurofeedback som behandling av ADHD men du har också en kortare sammanfattning av området här:

Hjärnvågor och ADHD

Hjärnvågor är de oscillerande elektriska aktiviteterna som uppkommer i hjärnan när nercellerna kommunicerar med varandra. Dessa går att mäta med EEG och oscillerar med olika frekvens och delas in efter denna frekvens: Ofta kring ADHD och hjärnvågor diskuteras theta-vågorna. Det har visat sig att theta-vågor som ligger i frekvensbandet 4 - 7 Hz uppträder hos friska när vi befinner oss mellan sömn och vaka. De kan även visa sig vid mycket kreativa och emotionella processer.

Vid ADHD finns en del stöd för att theta-stöder uppträder mer än normalt. Däremot finns mindre av de s.k. beta-vågorna. Beta-vågor uppträder optimalt när vi behöver uppmärksamhet på att lösa ett problem.

Våg Frekvens Egenskap
Delta-vågor 1 - 3 Hz Trance
Theta-vågor 4 - 7 Hz Mellan sömn och vaken
Alpha-vågor 8 - 13 Hz Avslappnad
Beta-vågor 14 - 30 Hz Löser problem
Gamma-vågor 30 - 80 Hz Koordinering
Snabba vågor 80 - 200 Hz Epilepsi
Ultrasnabba vågor 200 - 600 Hz Epilepsi

För mycket delta- och theta-vågor och för lite beta-vågor i delar av hjärnan kanske är hur ADHD kan se ut på ett EEG?

Neurofeedback kanske lindrar ADHD

Neurofeedback är en behandling av ADHD som bygger på teorierna om hjärnvågor. Utrustning mäter hjärnvågorna vilket används för att "lära hjärnan" att producera en normal sammansättning av hjärnvågor. Träning sker genom att sensorer placerar på hårbotten motsvarande de delar av hjärnan som ska tränas. En dator tar in de värden som mäts. På datornskärmen ser det hela ut som en dataspel där framgången beror på i vilken utsträckning hjärnan producerar den sammansättning av hjärnvågor som man tror är bäst. Antalet behandlingar som anses kunna krävas varierar från 30 till 50.

En hel del studier pekar på att behandling med neurofeedback har ett värde:

  • Ökar beta-vågor.
  • Ger högre resultat i IQ-test.
  • Ökar koncentrationsförmåga.
  • Bättre resultat i skolan och ökad förmåga att lära in matematik.

Man kan tänka sig att behandlingen har ett värde som komplement till läkemedel, istället för läkemedel vid mildare problem eller när läkemedel inte kan användas. Troligen utnyttjas behandlingen mer generellt också för att öka prestationsförmågan med eller utan "problem" som kan anses vara onormala.

Det finns ADHD-experter som menar att få studier finns som visar på värde och att dessa studier inte är gjorda på ett vetenskapligt sätt. Bland dessa finns den tämligen välkända ADHD-forskarna Russell Barkley respektive Sam Goldstein. Det man menar är att fler välgjorda studier krävs och forskning som kan ge en bättre förklaring till hur träningen ger verkan om så är fallet.

Läs mer: