Paul Ehrlich
I bilden syns den tyska forskaren Paul Ehrlich (1854 – 1915) som 1908 fick Nobelpriset i medicin. Han gjorde
tidiga upptäcker inom bl.a. immunologi och kemoterapi (cellgifter). Ehrlich var den som först insåg att
blod-hjärn-barriären fanns.
Paul Ehrlich skapade antibiotika
Ehrlich kanske viktigaste arbete var inom antibiotika vilket han fick Nobelpriset för.
1906 upptäckte han ett kemiskt ämne som hade effekt på sömnsjuka (orsakas av parasiter). Han försökte hitta
en mindre giftig variant vilket gav Salvarsan som var effektivt mot syfilis. Salvarsan skilde sig från
de flesta antibiotika idag genom att det var ett cellgift. Upptäckten var dock av monumental betydelse genom
att det stimulerande forskning som kom att ge sulfa och penicillin.
Mer om läkemedel och hjärnan
Fler nyheter om läkemedel och läkemedelsforskning finns samlat här:
Mer om forskning om hjärnan och hjärnans sjukdom finns samlat här:
Mycket kolesterol i blodet är en känd riskfaktor
för Alzheimers sjukdom men orsaken har varit okänd. En avhandling från
Karolinska Institutet ger en möjlig förklaring och pekar på att läkemedlet
Crestor (Rosuvastatin) kan ha effekt.
Många ämnen som finns i vår kropp är skadliga för hjärnan. Hjärnan skyddas därför för att hindra dessa
ämnen från att komma åt den via den s.k. blod-hjärn-barriären.
Blod-hjärn-barriären skyddar vår hjärna
Blod-hjärn-barriären är kapillärväggar som sitter mycket tätt sammanfoga i hjärnans blogkärl. Ämnen naturligt
förekommande i kroppen som är skadliga för hjärnan för genom detta svårt att komma åt hjärnvävnaden. Att
barriären fanns antydde den tyska forskaren Paul Ehrlich redan under slutet av 1900-talet. När
han gav injektioner med färgämnen visade det sig att alla organ utom hjärnan färgades.
Edwin Goldmann, en av Ehrlish studenter, tog försöket vidare 1913 genom att ge injektioner med färgämnen i
hjärnan. I detta fall färgades hjärnan men inte resten av kroppen.
I princip blockeras alla ämnen som inte är fettlösliga eller passerar in via särskilda transportsystem.
Bland fettlösliga ämnen finns syre och alkohol medan aminosyror och socker passerar in via särskilda transportsystem. Vissa ämnen metaboliseras dessutom i blod-hjärn-barriären för att hindra dem att passera
in. Det gäller bl.a. dopamin och läkemedel mot Parkinsons sjukdom där man försöker öka nivån av dopamin baseras därför istället på aminosyran L-Dopa som dopamin tillverkas av.
Omvandlad form av kolesterol passerar in i hjärnan
I doktorsavhandlingen pekar Daniel Famer på att en omvandlad form av kolesterol kanske kan röra sig från
blodet över barriären in i hjärnan. Denna omvandlade form skulle då förklara de inflammationer och skador
i hjärnan som är associerade med högt kolesterol i blodet.
Avhandlingen pekar också på att det möjligen kan vara så att de negativa effekterna motverkas med
det kolesterolsänkande läkemedlet rosuvastatin.
Rosuvastatin säljs under namnet Crestor
Crestor sänker blodfetter och det är känt sedan tidigare att det tycks göra det i större
utsträckning än andra statiner. Statiner motverkar högt kolesterol genom att hämma ett enzym
vilket stimulerar LDL receptorer i levern. Resultatet blir mer av LDL kolesterol i blodet och
mindre av det skadliga HDL kolesterolet. Det spekuleras att stainer förebygger åderförkalkning
och andra sjukdomar via andra mekanismer än påverkan på kolesterol.
Läkemedelsverket menar emellertid att långtidsstudier av den effekt Crestor har när det kommer till att
förebygga hjärt- och kärlsjukdomar saknas. De rekommenderar den därför i första hand för de patienter som inte
fått tillräcklig effekt av andra statiner.
Läs mer:
