Rosenrot brukar sägas tillhöra gruppen adaptogener. Adaptogener anses vara säkra samtidigt som de ökar vår motståndsförmåga mot stress och balanserar kroppens funktion. Någon särskilt entydigt begrepp är adaptogen inte. När det kommer till träning är det också några enskilda egenskaper hos rosenrot som är särskilt intressanta.

Stress vid träning

Träning är bland det nyttigaste för kroppen. Samtidigt innebär träning alltid stress på kroppen:

• Du förbrukar mer syre vilket skapar oxidativ stress.
• Mindre skador uppstår i kroppen.
• Av och till kan du få en "riktig" skada.
• Hård träning kan göra dig övertränad.

Oxidativ stress innebär att reaktiva syreföreningar skadar celler och organ. Ju mer syre vi producerar desto fler raktiva syreföreningar bildas. Antioxidanter minskar oxidativ stress genom att reagera med de reaktiva syreföreningarna. Vid träning förbrukas mycket syre och den oxidativa stressen ökar.

Antioxidanter i rosenrot

Rosenrot liksom många andra växter är rik på antioxidanter. Antioxidanter i rosenrot inkluderar tanniner, antrakglykosider och flavonoider. Den mest verksamma beståndsdelen tros vara salidrosid.

Foto: Hulukvarn

Andra livsmedel rika på antioxidanter är också av värde vid träning: frukt, grönsaker, grönt te och bär. Det bästa är att äta en kost många nyttiga livsmedel med antioxidanter. Till det kan rosenrot vara ett bra kosttillskott.

Bättre resultat med rosenrot

Rosenrot motverkar trötthet. I en studie fick 42 skidåkare i ålderna 20 - 25 antingen rosenrot eller placebo 30 - 60 minuter innan träning på 30 km respektive 20 km skidskytte. Trettio minutere efter träningen var hjärtfrekvensen 104 - 106% av grundnivån jämfört med 128,7% hos de som fått placebo. Dessutom ökade rosenrot återhämtning, styrka, uthållig och koordination.

Rosenrot skiljer sig från många andra stimulanter genom att prestationsförmågan går ner i lugn takt. Det vanliga annars t.ex. för amfetaminer är att prestationsförmågan efteråt blir kraftigt försämrad: ämnen i hjärnan som katecholamin har förbrukats.

ATP, kreatin och rosenrot

För att kroppens celler ska få nytta av energi från kolhydrater, fett och protein krävs att ATP bildas. I muskelcellerna finns ATP lagrat men den räcker dock tidigt under ansträngning. Därefter behöver mer ATP bildas. För att bilda ATP används kreatinfosfat. Kosttillskott med kreativ hör just därför till de mest effektiva.

Studier på djur pekar på att rosenrot ökar nivåerna av ATP och kreativ i musklerna. En effektivare produktion eller lagring av ATP innebär bättre träningsresultat. I studien lät man råttor simma tills de inte längre orkade med det. Andra studier pekar på att metabolismen av ATP blir effektivare.

Bättre förbränning av fett

Rosenrot har också visat sig öka metabolismen av fett. Dessutom ökade energiomsättningen i hjärnan hos råttor. Detta under kraftig ansträngning av musklerna.

Rosenrot ökar uthålligheten

En dubbelblind studie kom till slutsatsen att rosenrot ökar uthållighet och prestation hos unga och friska. Studien skedde vid Katholieke Universiteit Leuven, Belgium. Försökspersonerna fick antingen 200 mg rosenrot eller placebo. Rosenrot förbättrade prestationsförmågan och de som tränat hade lägre nivåer av mjölksyra.

I studien användes särskilt ett preparat med rosenrot som hade tre gånger mer av ämnet rosavins än salidroside.

Träna med rosenrot

För som tränar finns idag ganska mycket stöd för att rosenrot kan öka prestationsförmågan. Individella skillnader kan finnas. Långstidsstudier saknas också. Frågan är därför om rosenrot:

• Är något som används bäst som en kur under hård träning.
• Vid tävlingar.
• Eller hela året.

Här kan man nog pröva sig fram till vad som fungerar bäst. En god gissning är dock att alternativ ett och två är vad som fungerar bäst. Kanske i kombination av alternativ ett med en extra hög dos tas vid särskild tillfällen t.ex. en tävling.

Läs mer:

• Bock, K. de, Eijnde, B. O., Ramaekers, M., Hespel, P, Rhodiola rosea intake can improve endurance exercise performance, International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism, 2004.
• Panossian A, Wikman G, Wagner H. Plant adaptogens. III, Earlier and more recent aspects and concepts on their mode of action, Phytomedicine, 1999.
• Salnik BU, Effect of several stimulators on central nervous system energy metabolism during muscular workload. Tomsk State Medical Institute, 1970.
• Adamchuk LB, Effects of Rhodiola on the process of energetic recovery of rat under intense muscular workload, Tomsk State Medical Institute, 1969.
• Revina TA, Effect of stimulators of the central nervous system on carbohydrate and high energy phosphorylated compound metabolism in the brain during intense muscular workload, Tomsk State Medical Institute, 1969.