Bakgrund - Vad är stress?

Stress studerades tidigt av Hans Selye. Selye definierade stress som extern stimulans, både psykisk och fysisk, som kan orsaka det generella adaptions syndromet (GAS), som han beskrev 1936 i Nature. GAS har tre stadier...

1. Alarm. Kroppen detekterar stimulansen.
2. Adaption. Kroppen vidtar skyddsåtgärder.
3. Utmattning. Kroppen har slut på skydd.

Med positiv stress menar man stimulans som utmanar. Positiv stress går aldrig så pass långt att utmattningsstadiet nås. Negativ stress är mer än vad vi klarar av att hantera. Vi når utmattningsstadiet.

Stress höjer nivåerna av adrenalin och kortison i kroppen. Detta ökar antalet hjärtslag, andningen, höjer blodtrycket vilket i sin tur ökar den fysiska stressen på kroppen. En negativ återkoppling är med andra ord möjlig.

Långvarig stress kan ge hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och stroke. I Japan finns ett fenomen som kallas Karoshi där medarbetare plötsligt avlider p.g.a. för långvarig stress på arbete. Det första kända fallet av Karoshi rapporterades 1969 när en 29 år gift man dog. Under 1980-talet dog snabbt ganska många unga höga chefer utan några tidigare tecken på sjukdom. Korea lider av samma problem vilket kommer sig av den konfucianska arbetsetiken där man arbetar sex dagar i veckan. I Korea kallas fenomet Gwarosa.

Stress tros på goda grunder också kunna ge skador i hjärnan. En orsak till att depressioner återkommer med högre sannolikhet kan vara just att fler kortison receptorer skapats i hjärnan. Långvarig stress förändrar även negativt hur körtlarna i hypothalamic-pituitary-adrenal axeln var för sig och tillsammans klarar av att fungera, vilket kan ge flera symptom som kronisk trötthet, omförmåga hantera normal "god" stress, depression m.m.

Hypothalamus är en del av hypothalamic-pituitary-adrenal axeln som är en av de viktigaste systemen för att kontrollera hur vi reagerar på stress. Systemet styr matsmältningen, immunförsvar och hur vi hushållar med energi. Därför ger långvarig stress tidigt symptom i form av problem med magen, infektionssjukdomar och trötthet.

Ny forskning - Mer bevis för sjukdomar i stressens spår

Australiska forskare har hittat bevis för att stress gör dig sjuk. Länken har länge misstänkts för allt från förkylning till cancer.

Forskarna vid Garvan Institute i Sydney upptäckte att ett hormon släpps ut i kroppen under perioder av stress. Ämnet som kallas för neuropeptide Y (NPY) får immunförsvaret att fungera påtagligt sämre vilket bokstavligen gör dig sjuk.

- Många av oss har lärt oss att vi kan drabbas av en förkylning när vi har stressat mycket men fram till nu har hårda bevis för kopplingen mellan hjärnan och immunförsvaret saknats. Vi har hittat kopplingen, berättar Dr Fabienne Mackay vid institutet.

- Under perioder av stress släpper nerverna ut massor av NPY som kommer ut i blodet där det stoppar celler i immunförsvaret som är ute och letar efter patogener att förstöra, fortsätter Mackay.

Resultaten publicerades i Journal of Experimental Medicine och kan möjliggöra nya typer av mediciner men det kommer att ta mycket lång tid.

- Det bästa vi kan göra är att försöka eliminera stress från våra liv genom att förändra vår livstid, träna yoga och att slappna av, avslutar hon.

Amerikansk forskning visar att stress stoppar läkning

Att gräla 30 minuter är tillräckligt för att försena läkningen med en dag enligt amerikanska forskare.

Ohio State University studerade 42 gifta par och upptäckte att skador läkte 60% saktare för par som grälade.

Gruppen som studerades hade varit tillsammans i genomsnitt 12 år. Både mannen och frun fick åtta små blåmärken på armarna. Huden ovanför märkena togs bort och en maskin sattes ovanför som skyddade såret och gjorde det möjligt för forskarna att suga upp vätskor.

Under första besöket fick man paren att diskutera förändringar av varandra på ett positivt sätt. Under andra besöket provoserade man fram gräl. Analysen visade att grälen försenade läkningen av såren med en hel dag.

Forskningen visar med andra ord att en lugn stress fri miljö är viktig för att läkningen ska fungera väl. Det ställer i förlängningen även krav på sjukvården att säkerställa att man inte i onödan stressar patienterna i samband med ingrepp. Onödig stress försvårar läkningen, skadar patientens livskvalité och kan kanske ge upphov till dyra komplikationer.

Hur undviker vi stress?

Vi kan aldrig helt undvika stress. Det viktigaste är att vi lär oss att hantera den. Några delar av hanteringen kan vara...

• Att lära sig att slappna av i hela kroppen. Yoga, meditation och Qi-gong är till hjälp.
• Hård konditionsträning. Efter träningen släpper kroppen ut ämnen som hjälper till att häva stresstillstånd.
• Styrketräning. Ökar mängden serotonin i hjärnan vilket kan vara till hjälp.
• Nära kontakt med naturen. Minskar mängden stresshormon.
• Organisera dig. Lär dig undvika situationer som inducerar stress!

Nedan finns länkar till mer information om hur du kan minska stressen i ditt liv.

Läs mer:

• Garvan Institute
• Forskning från Ohio State University.