Relaterat
Fler forskningsnyheter om ansiktsuttryck tillsammans med sammanfattad information:
Kunskap om hjärnan
På vår huvudsida om hjärnan hittar du tidigare publicerade forskningsnyheter:
Där finns dessutom några vanliga termer kort förklarade och du hittar en stor samlinga med
länkar till fördjupad information om hjärnan och sjukdomar i hjärnan.
Ansiktsuttryck i personlighetstest
Den schweiziska pastorn och poeten Johann Kaspar Lavater (1741 - 1801) trodde att människan kunde delas in i fyra personlighetstyper. Ansiktsuttryck och dess färg och struktur avgjorde vilken typ man delades in i. Läs mer om personlighetstest:
De flesta personlighetstester som används kan inte anses vara vetenskapliga och säger i princip ingenting.
Två forskare vid Princeton University har analyserat vilka ansiktsdrag som får oss att dra vilka slutsatser om andra. Förtroende och dominans visade sig vara två viktiga egenskaper som styrdes av ansiktsuttryck. Förutom ansikten med mest och minst förtroende respektive dominans kan ett ansikte som inger fruktan fås genom att kombinera ansiktet med minst förtroende och mest dominans. Forskningen kan vara användbar för politiker, säljare, presstalesmän och poliser.
Redan 2005 visade Todorov att ansiktsuttryck har kraftig påverkan. Deltagarna i den studien fick välja den från val till U.S. Senate för 2000, 2002 och 2004 som de uppfattade var mest kompetent. Den enda information de fick foton på respektive kandidat. Resultatet visade sig att prediktera valresultatet 2000, 2002 och 2004 till U.S Senate med 71,6%.
- Upptäckten är uppseendeväckande och du tror först inte på det. Jag tror att många beslut för vad vi anser om folk är automatiskt och kan vara omedvetet. Problemet är att sådant kan påverka viktiga beslut, sa Alexander Todorov då om resultaten.
Studiens resultat pekade med andra ord på att valresultat kan påverkas av hur vi uppfattar ett ansikte snarare än primärt från rationella och medvetna tankar. Sådan påverkan visade sig dessutom vara blixtsnabb. Vi tittar på ett ansikte och drar innan vi fått någon annan information en slutsats som håller i sig.
Vilka ansiktsuttryck påverkar oss?
Forskningen fortsatte och man försökte identifiera exakt vilka ansiktsuttryck som påverkar oss:
- Människor ser ut att vara byggda för att titta på ansikten för att bättre förstå en persons syfte. Människor frågar sig alltid: Har den här personen ont eller gott uppsåt?, menar Todorov.
För att genomföra studien visade forskarna ansikten de inte kände för testpersoner som fick beskriva personlighetsdrag som de uppfattade. Från detta fick man fram en komprimerad lista med de viktigaste personlighetsdragen som ansiktsuttryck kunde uppfattas peka på. Bland de cirka dussinet fanns: aggressivitet, slarvighet och olika känslomässiga tillstånd.
Ta kontakt? - Stark eller svag?
Därefter visade forskarna samma ansikten för en till grupp som fick ange i vilken utsträckning de uppfattade att personerna hade en av de olika personlighetsdragen. Det visade sig att två egenskaper i större utsträckning fattar vi beslut om blixtsnabbt utifrån ansiktsdragen:
- Om vi ska söka kontakt.
- Om någon är stark eller svag.
Forskarna utnyttjade därefter datorprogram för att generera ansikten med vissa ansiktsdrag. 300 sådana ansikten fick en tredje grupp titta på och ge olika poäng beroende på i vilken utsträckning de ingav:
- Förtroende.
- Dominans.
- Fara.
Det visade sig möjligt att hitta två gemensamma ansiktsdrag som signalerade förtroende och dominans. Genom att använda datorprogram och poängen kunde forskarna generera ansikten med olika grad av egenskaperna. Resultaten bekräftades på andra grupper.
- Om du tänker dig att en känsla kan kommuniceras med ett ansikte som en form av signal kan du förstå att vi kan förstärka signalen i ett ansikte som nästan är en karikatyr för se om denna ger den förväntade effekten. Och det gjorde de, förklarar Alexander Todorov.
Detta ansikte inger förtroende
Det ansikte som inger mest förtroende har en U-formad mun och ögon som nästan ser överraskade ut:

Foto:
Oosterhof & Todorov
Åtta är det högsta värdet i förtroende. Det minsta värdet för det motsatta ansiktet är -8.
Neutralt ansikte
Ansiktet nedan är neutralt och inger varken förtroende eller rädsla:

Foto:
Oosterhof & Todorov
Inger minst förtroende
Detta ansikte inger minst förtroende. Ansiktet ser ilsket ut med en liten mun och ögonbryn som pekar neråt mot mitten av ansiktet.

Foto:
Oosterhof & Todorov
Vem är dominant?
Det minst dominanta ansiktet liknar ansiktet hos ett spädbarn. Distansen mellan ögon och ögonbryn är större än för ett vanligt ansikte. Det mest dominanta ansiktet har en bred fyrkantig haka som signifikant ansiktsdrag.
Ett hotfullt ansikte
Det mest hotfulla ansiktet fås genom att ta genomsnittet av det ansikte som inger minst förtroende och det som är mest dominant.
Länkar till filmklipp som visar från det minst till det mest förtroendeingivande respektive dominerande ansiktet finns under Läs mer.
Läs mer:
-
Trustworthiness scale.
Princeton University. Filmklipp med konstruerade ansikten ändras avseende egenskaper som ansågs påverka hur vi beslutar hur förtroende ingivande någon är.
-
Dominance scale.
Princeton University. Filmklipp med konstruerade ansikten ändras avseende egenskaper som ansågs påverka hur vi beslutar hur dominant vi uppfattar att en person är (eller tillåter tillåter dem att vara?).
-
The functional basis of face evaluation.
Nikolaas N. Oosterhof och Alexander Todorov,
Proceedings of the National Academy of Sciences,
doi:10.1073/pnas.0805664105,
2008. Forskningen publiceras i National Academy of Sciences och finns publicerad på nätet.
-
Whom do we fear or trust? Faces instantly guide us, scientists say. Princeton University. Pressmeddelande som berättar om forskningen.
-
Foton på ansikten.
Princeton University. Pressbilder på tre ansikten. Det första inger mest förtroende, det andra är neutralt och det sista inger minst förtroende.
-
Alex Todorov.
Princeton University Department of Psychology. Sida med information om Alex Todorov (assistant Professor of Psychology).
-
Candidates' 'face value' could influence voter behavior. Princeton University. Pressmeddelande från 2005 om forskning Alexander Todorov gjort som visade att ansiktsuttryck påverkade vad folk röstade på.
-
Inferences of competence from faces predict election outcomes (PDF). Todorov, A., Mandisodza, A. N., Goren, A. och Hall, C. C.,
Science,
doi:10.1126/science.1110589,
2005. Den första länken går till artikeln i sin helhet på Princeton University Department of Psychology. Tidigare forskning om hur ansiktsuttryck påverkade valresultat.