Behandling av ADHD med neurofeedback

2008-09-14
Neurofeedback har blivit en vanlig behandling av flera psykiatriska sjukdomar och funktionsstörningar i USA och är på framväxt i Sverige. ADHD och mer allmänt uppmärksamhetsstörningar hör till det som behandlas. Principen bakom neurofeedback är att man följer hjärnvågorna med EEG och patienten tränas till att aktivera hjärnan på ett sätt som ger de hjärnvågor som personer utan ADHD har när de löser samma problem. Vid ADHD uppvisar hjärnan hjärnvågor som normalt uppträder när man somnar eller vaknar. Uppdatering: Ny box, utbyggd länklista och förändrad namngivning på läkemedel.

EEG står för elektroencephalografi och en EEG-undersökning är en metod för att undersöka hjärnans elektriska aktivitet med elektroder som fästs på hårbotten. De oscillerande elektriska impulserna kallas hjärnvågor och uppkommer när nervcellerna i hjärnan kommunicerar med varandra. Hur sammansättningen av hjärnvågor ser ut ger information hur hjärnan arbetar och varierar naturligt t.ex. beroende på om man är vaken eller sover.

Olika hjärnvågor

Med hjärnvågor menar man oftast just elektrisk aktivitet i storhjärnbarken där våra viktiga övergripande funktioner finns. Dessa hjärnvågor delas in i olika grupper beroende på vilket frekvensintervall de ligger i. Hjärnvågorna uppträder inte en och en utan i en sammansättning av olika hjärnvågor. De olika hjärnvågorna är associerade till aktivitet och vakengrad i olika delar av hjärnan. Sammansättningen av hjärnvågor säger därför mycket om vad hjärnan just för ögonblicket håller på med.

Totalt finns sju grupper av hjärnvågor varav de två sista normalt inte uppträder hos friska:

Våg Frekvens Egenskap
Delta-vågor 1 - 3 Hz Trance
Theta-vågor 4 - 7 Hz Mellan sömn och vaken
Alpha-vågor 8 - 13 Hz Avslappnad
Beta-vågor 14 - 30 Hz Löser problem
Gamma-vågor 30 - 80 Hz Koordinering
Snabba vågor 80 - 200 Hz Epilepsi
Ultrasnabba vågor 200 - 600 Hz Epilepsi

Delta-vågor när storhjärnan vilar upp sig

Delta-vågor syns i hjärnan typiskt vid fyra situationer:

  • Djup drömlös sömn.
  • Hos spädbarn yngre än ett år.
  • Medvetslöshet.
  • Trance, meditation och hypnos.
Ordlista och uppslagsbok

Vår uppslagsbok

Illustrationen gjordes av fransmannen Gautier d’Agoty och publicerades tillsammans med andra redan 1746. Sedan dess har vår kunskap om nervsystemet expanderat ordentligt. Nya behandlingsmetoder tillkommer i jämn takt. Du kan använda vår uppslagsbok för att hitta bilder på det som intresserar dig:

Ordlista - Neurofeedback

NFB
Förkortning av neurofeedback.
Neuroterapi
Synonym till neurofeedback.
Neurobiofeedback
Synonym till neurofeedback.
EEG biofeedback
Synonym till neurofeedback.

När man visar mycket delta-vågor är man inte riktigt medveten på samma sätt som när man är fullt vaken. Vissa delar av storhjärnan "vilar" upp sig.

Theta-vågor när vi vaknar och somnar

Theta-vågor är hjärnvågor i frekvensbandet 4 - 7 Hz. Dessa hjärnvågor uppkommer när vi befinner oss mellan sömn och vaken. Vi sover inte men vi är heller inte riktigt igång i hjärnan. Att lösa problem när hjärnan uppvisar theta-vågor är inte lätt.

Theta-vågor förekommer normalt inte hos en vuxen som är helt vaken.

Alpha-vågor när vi det tar det lugnt

Alpha-vågor är hjärnvågor i frekvensbandet 8 - 13 Hz. Alpha-aktivitet är den dominerande hjärnvågen hos en avslappad vuxen individ. Om vi tar det lugnt och inte störs kommer hjärnan visa alpha-vågor när vi klarat av att slappna av.

Hjärnan har ingen omedelbar beredskap för att lösa problem men sover inte heller. Krävs det kan en frisk och utvilad hjärna snabbt gå härifrån till problemlösning. När det sker kommer hjärnan istället för alpha-vågorna uppvisa beta-vågor.

Beta-vågor när vi löser problem

Beta-vågor är hjärnvågor i frekvensbandet 14 - 30 Hz. Dessa hjärnvågor dominerar hos den som är pigg och vaken. När hjärnan visar beta-vågor är den uppmärksam på omvärden, är aktiv och koncentrationsförmågan är hög.

Om hjärnan behöver lösa problem kommer den uppvisa beta-vågor när eller om den klarar att arbeta optimalt.

Störda hjärnvågor vid ADHD

Forskning har visat att det finns samband mellan hjärnvågor och ADHD. I studier ser man att vid uppgifter där ADHD skapar problem uppvisar hjärnan annorlunda hjärnvågor än hos personer utan ADHD. Karakteristiskt när en längre tids koncentration krävs för den största och huvudsakliga gruppen (en mindre grupp med ADHD finns som avviker med att uppvisa mot detta annorlunda men i gruppen enhetligt störda hjärvågor vilket har kommenterats under läs mer i samband med länken till en av de studier som dokumenterat denna) av personer med ADHD är att de jämfört med friska får:

  • Onormalt mycket theta-vågor.
  • Onormalt lite beta-vågor.

Att theta-vågor har lägre frekvens än beta-vågor innebär att vågorna är långsammare. Mer theta-vågor innebär att hjärnan arbetar sakta. Vi blir trötta, slöa och kan inte bibehålla koncentrationen eller att slutföra uppgiften.

Därför lindrar centralstimulerande läkemedel ADHD

När ADHD-hjärnan börjar uppvisa theta-vågor innebär det att den istället för att bibehålla sin aktivitet för att slutföra uppgiften börjar somna. När vi precis vaknat eller är på väg att somna är det väldigt svårt att sitta och arbeta. Ska man vakna till krävs att man går upp och går eller pratar med någon annan. Då vaknar hjärnan. Det kan förklara varför personer med ADHD gärna går runt, trummar med fötter och ben och stör andra som vill lösa sin uppgift.

När en människa håller på att vakna på morgonen är vi sega och hjärnan uppvisar en stor proportion theta-vågor. Kaffe hjälper hjärnan att vakna genom att verka centralstimulerande. På samma sätt kan centralstimulerande läkemedel hindra en hjärna med ADHD från att "somna in" i theta-vågorna. För att göra det krävs mycket små mängder av läkemedlen.

Vår hjärna
Illustratör: Andreas Bengtsson

Se Hjärnan!

I bildens syns en formgivares tolkning av hur det ser ut inne i vår storhjärna. Där finns en mängd strukturer som hjälper oss förstå vad det är vi upplever, hur vi känner och hur vi ser på vår omgivning. Storhjärnan är den mest komplexa delen av vår hjärna och den som främst skiljer oss från djuren.

Illustrationen är från utställningen Se Hjärnan! Läs mer om Se Hjärnan! och den hjärnatlas man utvecklade till utställningen på vår uppslagssida om hjärnan:

På uppslagssidan hittar du länkar och information både om hjärnatlas, utställningen och en webbsajt där man kan "vandra runt" i hjärnan.

Kunskap om vår irrationella hjärna

Ökad kunskap om hur vår hjärna och nervsystem fungerar ger ökade förutsättningar till att skapa ett bättre samhälle. Du hittar fler forskningsnyheter och artiklar vi publicerat om hjärnan på vår uppslagssida:

Träna hjärnan

Läs om träning av hjärnan och hur det kan förbättra dess funktion t.ex. vid ADHD:

Neurofeedback mot ADHD

Neurofeedback är en behandling av ADHD som just försöker utnyttja att man kan se hur hjärnan arbetar med EEG. Behandlingen syftar till att patientens hjärna ska lära sig en metod för att bibehålla en mer normal uppsättning av hjärnvågor. Principen bakom behandlingen är inte särskilt komplicerad:

  • Vid sessionen placeras elektroder på hårbotten motsvarande de delar av hjärnan som ska tränas.
  • Elektroderna mäter hjärnvågorna som visar hjärnans aktivitet.
  • En dator tar in de värden som mäts och kan se om patienten visar en sammansattning av hjärnvågor som anses bättre eller sämre.
  • Feedback ges till patienten som får reda på om det går åt rätt håll.

Feedback görs ofta med dataspel där mer beta-vågor och mindre theta-vågor ger framgång. För att få effekt krävs ganska många sessioner och det kan handla om upp till 50 stycken. Organisationen Association for Applied Psychophysiology and Biofeedback som verkar för neurofeedback uppger att patienten kan uppleva behandlingen när den fungerar som att de delar av hjärnan som fungerar felaktigt lär sig att fungera bättre.

Vilken verkan kan neurofeedback ha?

Det har idag gjorts ganska många studier på neurofeedback. Verkan man anser sig ha sett som pekar på att behandlingen kan fungera inkluderar:

  • Mer beta-vågor.
  • Mindre theta-vågor.
  • Bättre resultat i IQ-test.
  • Ökad koncentrationsförmåga.

Hur är det med arbetsminne?

Det finns forskning som pekar på att många med ADHD kan ha ett försämrat arbetsminne. Symptom kan inkludera att man konstant glömmer PIN-kod och tappar bort bankomatkort. Att nycklar och annat dagligen försvinner och kan kräva timmar av letande. Det är möjligt men inte säkert att ADHD primärt just är en funktionsstörning i arbetsminne. En annan förklaring kan vara att ADHD gör att mer krävs av arbetsminne men att arbetsminnet inte är försämrat. Det kan i så fall tänkas orsakas t.ex. av att ljud och andra intryck sämre filtreras bort och överanstränger arbetsminne genom att kräva medvetna beslut.

Kan neurofeedback förbättra arbetsminnet är det därför intressant. Forskare vid Imperial College London visade också redan 2003 att neurofeedback kan förbättra minnet med så mycket som 10%. Studien publicerades 2003 i International Journal of Psychophysiology och inkluderade 40 personer. Dessa var dock friska och led inte av ADHD, och fortfarande finns mycket kvar att förstå:

- Neurofeedback har visat sig vara en effektiv metod för att förändra hjärnans aktivitet men den utsträckning som dessa förändringar påverkar beteende är fortfarande okänt. Fortsatta tester krävs för att bekräfta detta men om neurofeedback positivt kan förbättra kognitiv förmåga hos friska personer, som vi tidigare visat för uppmärksamhet och musikalisk förmåga, öppnar det upp möjligheten för att behandla de som har nedsatt kognitiv förmåga, sa Professor John Gruzelier, Imperial College London, 2003 i ett förberett uttalande.

Personer med nedsatt kognitiv förmåga inkluderar inte bara ADHD utan en lång rad olika handikapp och hjärnskador (t.ex. stroke, slag mot huvudet och tidig demens).

Fungerar neurofeedback? Vad säger kritikerna?

Även om det idag gjorts många studier finns fortfarande många frågetecken. Flera forskare och ADHD-experter har pekat på att mycket kunskap ännu saknas. John Gruzelier och Tobias Egner vid Imperial College London där en hel del forskning gjorts på neurofeedback pekar ut flera områden finns där mycket mer kunskap krävs. Den mycket välkända ADHD-experten Russell Barkley menar att bevisen för att neurofeedback fungerar är ofullständiga. Barkley menar att det lika gärna kan vara placeboeffekt.

Se upp för oseriösa intelligens- och personlighetstest!

Ondska finns på nätet. Det är särskilt olyckligt för barn och ungdomar.

När du surfar på nätet bör du vara mycket försiktig med intelligenstest och personlighetstest du hittar på hemsidor. Det förekommer att sådana används för rekrytering till sekter. För t.ex. ungdomar med psykiatriska problem kan det bli mycket olyckligt. Var mycket försiktig och läs vår guide:

Se upp!

Allra minst gäller att du alltid ska:

  • Undvik alla tester där du förväntas lämna adress och telefonnummer.
  • Ha en separat e-postadress för möjligt "otrygga" situationer på internet och se till att den inte ger någon information om dig.
  • Var skeptisk till sajter med personlighetstester och intelligenstester.

Håll dig till välkända sajter t.ex. BBC och Mensa. När vi länkar under "Läs mer" försöker vi filtrera bort allt oseriöst och lyckas troligen bra med det men någon garanti finns inte.

Kritikerna har också till stor del rätt. Det behövs mer av stora placebokontrollerade studier där man noggrant följer upp många parametrar. För en behandlingsmetod där så mycket som 50 sessioner kan krävas är det givetvis arbetskrävande men samtidigt lika viktigt eftersom behandlingen är dyr. Även om man antar att behandlingen är effektiv och dokumenterad verkan inte är orsakad av placeboeffekt finns trots det viktiga frågetecken kvar:

  • Hur många fungerar behandlingen på?
  • Hur effektiv är behandlingen? Hur mycket symptom kvarstår?
  • Krävs underhållsbehandling och i så fall hur ofta?
  • Ska och i så fall hur bör behandlingen kombineras med läkemedel och/eller beteendeterapi?

Trots kritiken ska man inte vara onödigt negativ. Idag finns flera studier, om än inte alltid optimalt vetenskapligt gjorda, som visar på en positiv verkan. Det är långt ifrån orimligt att neurofeedback verkligen kan ge ett tydligt värde. Däremot kan man ännu inte säga att neurofeedback är en bevisat effektiv behandling på samma sätt som centralstimulerande läkemedel.

Under läs mer finns länkar till ett omfattande material med fördjupad information som diskuterar vilken effekt neurofeedback eventuellt har. Bland dessa finns flera större artiklar som diskuterar just denna fråga i större omfattning. Av dessa rekommenderas särskilt "EEG Neurofeedback for Treating Psychiatric Disorders" respektive "Critical validation studies of neurofeedback". Båda är ganska balanserade och pekar både på problem och sådant som är positivt. Särskilt den ssista av dessa rekommenderas.

Finns risker med neurofeedback?

En annan fråga som egentligen aldrig verkar diskuteras är om neurofeedback innebär några risker. Fungerar behandlingen som förespråkarna menar ger den en kvarstående positiv verkan. Det handlar med andra ord möjligen om ganska stora förändringar i hur hjärnan arbetar. Särskilt kan man tänka sig att det sätt hjärnan använder arbetsminne förändras. Sådana stora förändringar kan kännas oroande. Särskilt om man ser neurofeedback som ett alternativ till centralstimulerande läkemedlen som ju använts mycket länge utan just några tydliga risker.

Så vitt vi kan upptäcka har emellertid inga problem eller risker rapporterats med neurofeedback. Det verkar åtminstone heller inte orimligt att träningen verkar på hjärnan jämförbart med annan inlärning och inte minst vanlig beteendeterapi. Neurofeedback bör i så fall vara en säker behandling. Fortfarande är det en relativt ny behandling. Väljer man att genomföra neurofeedback verkar det det klokt att välja en seriös leverantör som arbetar med ett välkänt neurofeedback-system och har en bra utbildning både om neurofeedback liksom generellt om hjärnan (t.ex. är psykolog, beteendevetare, läkare eller psykiatriker).

Framtiden för neurofeedback

Även om neurofeedback ger ett konkret värde ska man inte utgå från att effekten är 100%. Trots att läkemedel är välkänt mycket effektiva ger heller inte de en 100% effekt vid lite svårare ADHD ens när de verkar. Läkemedel, neurofeedback och behandling där arbetsminne tränas kan alla vara del av en behandling av ADHD. Givet att läkemedel är mycket effektiva samtidigt som neurofeedback (och träning av arbetsminne) troligen fungerar delvis annorlunda kan de säkert komplettera varandra vid behandling av samma patient:

  • Vid svårare ADHD när läkemedel inte ger fullt så bra verkan som är önskat kan neurofeedback komplettera.
  • Vid lättare koncentrationssvårigheter kanske läkemedel istället kan komplettera neurofeedback.
  • Neurofeedback kan ge verkan tider när läkemedlen inte är aktiva.
  • Läkemedel ger verkan tidigt innan neurofeedback givit verkan.
  • Läkemedel kan verka perioder när underhållsbehandling av neurofeedback kan krävas men där tid eller möjlighet saknas.

Det mycket mer troligt att neurofeedback mot ADHD för de flesta primärt blir ett komplement till läkemedel. Orsaken är just att centralstimulerande läkemedel är mycket effektiva på att minska symptomen på ADHD samtidigt som de har få risker i studier enligt evidensbaserad medicin. Det är ett värde som man inte lättsinnigt ska avstå från.

Läs mer: