Forskarna utgick från de testpoäng Pliktverket noterade för tre år sedan (testerna är en del av mönstring). Dessa resultat från när ungdomarna var 18 år jämfördes med hur mycket fisk de åt när de var 15 år. Av ungdomarna åt 58% fisk minst en gång per vecka och 20% mer än en gång i veckan.

Försvarets intelligenstest

Det "intelligenstest" försvaret använder består av flera delar som testar olika grupper av förmågor viktiga för soldaten:

• Generellt intelligenstest. Uppskattar logisk förmåga.
• Test av verbal förmåga (språkförmåga) genom detektion av synonymer.
• Test av visuell förmåga (geometrisk perception).
• Förmåga att förstå mekaniska problem via grundkunskap i matematik och fysik.

Skarpare intelligens med fisk

Resultaten visade ett tydligt samband mellan hur mycket fisk ungdomarna åt och hur väl de klarade att prestera i testerna. För det generella intelligenstestet såg man upp till 12% högre testresultat:

Både 7% och 12% högre intelligens är ganska mycket och bör beroende på koncentrationsförmåga, intresse, negativa sociala förutsättningar m.m. kunna ge mätbara ganska stora skillnader i skolresultat.

Verbal förmåga (språkförmåga) och rumsuppfattningsförmåga

Beroende på vilket intelligenstest som används kan testet försöka uppskatta mer specifika förmågor och två sådana är språkförmåga och rumsuppfattningsförmåga. Språkförmåga handlar om hur väl man klarar av att förstå ord, löpande text m.m.

Rumsuppfattningsförmåga visar bra vi tolkar och förstår vår "geografiska" omgivning och testas ofta via "tredimensionella" figurer ritade tvådimensionnelt uppbyggda av något avgränsat som går att räkna styckvis. Utifrån den tvådimensionella representationen ska sedan antalet i det avbildade objektet i 3D beräknas. Ett enkelt påhittat exempel kan vara att beräkna antalet klossar som bygger upp det tänkta tredimensionella objektet:

Både språkförmåga och rumsuppfattningsförmåga kan antas vara väldigt viktigt för en soldat. Verbal förmåga pekar i bästa fall (men det praktiska värdet kan begränsas av annat som låg stresstålighet) ut hur väl soldaten kan ge tydliga instruktioner respektive uppfatta instruktioner. God rumsuppfattningsförmåga ökar förutsättningarna att tolka kartor, förstå vart fiendens kulor och dyligt kan träffa, föreställa sig bakhåll m.m.

Fisk förbättrade både rumsuppfattningsförmåga och verbal förmåga

De som åt mer fisk presterade bättre både för rumsuppfattningsförmåga och språkförmåga.

Språkförmåga ökade enligt:

Den spatiala uppfattningsförmågan ökade enligt:

Ännu mer om intelligens

Foto: Bonbon

• Graviditet försämrar inte intelligens
• Att söka internet ger högre intelligens
• Kost med lite kolhydrater ger lägre intelligens

Omega-3 i fisk är nyttigt för hjärnan

Många tidigare studier av varierad kvalité har visat att fisk (liksom fiskolja) är viktigt för hjärnan. Koncentrationsförmåga, intelligens, språkförmåga, risk för försämrat minne p.g.a. ökad ålder m.m. är sådant som kanske positivt påverkas. Särskilt viktigt kan vara att gravida och barn får i sig tillräckligt.

Exakt vad som ger den positiva effekten är inte helt förstått men troligen är det de långkedjade fleromättade fettsyrorna där omega-3 ingår som är viktiga.

Har typ av fisk betydelse?

Forskarna vill gärna gå vidare med sin forskning för att se om det har betydelse vilken sorts fisk man äter. I fet fisk (t.ex. lax och makrill) är halten av omega-3 högre än i vit fisk.

Läs mer:

• Tonårspojkar som ätit fisk minst en gång i veckan presterar bättre på IQ-prov.
  Göreborgs universitet.
  Pressmeddelande om forskningen.
• Acta Paediatrica.
  John Wiley & Sons, Inc.
  Studien publiceras i mars av Acta Paediatrica. Artikeln finns ännu inte att tillgå. Vi uppdaterar med DOI och övrig information senare eller gå in själv när hela månaden finns i Acta Paediatrica via Wiley InterScience.
• Human intelligence - Map.
  Indiana University.
  Någon entydig gemensam definition av intelligens finns inte. Olika definitioner har olika värde i olika situationer och samma förmåga kan tänkas gå att uppskatta vettigt på olika sätt. Förhållningssätt, kunskap och och teorier har också förändrats genom historien. Den karta Indiana University gjort över intelligens genom historien illustrerar detta samtidigt som du kan läsa mer om från olika epoker i historien.
• Intelligent intelligence testing.
  Etienne Benson, American Psychological Association.
  Allmän diskussion om intelligenstester som kan vara intressant att läsa om man inte tidigare funderat på deras begränsningar och om de tillämpas i kontext utanför dessa.
• The Role of Intelligence in Modern Society.
  Earl Hunt, American Scientist.
  Längre artikel som diskuterar vilken betydelse intelligens har i samhället.
• Pilotutbildning / Uttagning dag för dag.
  Försvarsmakten.
  Vid uttagning till pilotutbildning används andra tester än vid mönstringen: generell begåvning, spatiala tester för piloter, stresstolerans, simultankapacitet, koncentrationsförmåga och koordinationsförmåga.
• Statiner kanske försämrar hjärnans funktion.
  Nyfiken vital.
  Vi skrev nyligen om grundforskning som pekade på att statiner kanske kan tänkas försämra hjärnans funktion. Orsaken är att de påverkar produktion av kolesterol även i hjärnan. Mindre kolesterol i hjärnan försämrar kognitiv förmåga genom att mängden fria signalsubstanser minskar. Kanske finns en koppling till fett i fisk?
• The rise of non-adaptive intelligence in humans under pathogen pressure (PDF).
  Lajos Rózsa,
  DOI:10.1016/j.mehy.2007.06.028,
  PMID:17764857,
  Medical Hypotheses,
  2008.
  Den här artikeln publicerad i Medical Hypotheses har ingenting direkt att göra med den aktuella studien. Ändå kanske den är intressant dels genom att teorin att intelligens ökar hos människan därför att det gynnas i det naturliga urvalet genom bättre förmåga att stå emot patogener. Teorin är inte särskilt känd. Artikeln diskuterar även kort och mer generellt teorier om intelligens hos människa.