fMRI (funktionell magnetresonansavbildning på svenska) används för att mäta blodgenomströmning i olika delar av hjärnan. Hur genomströmningen varierar visar hur aktiv en del av hjärnan är.
Uppslagsbok / Ordlista - F: fMRI (Magnetic Resonance Imaging) läs mer >>

Vad vi ser handlar både om vad ögat tar emot och i vilken utsträckning klarar att hantera information. Arbetar hjärnan på en lägre nivå missar vi att se saker trots att ögat rapporterat dem. Forskarna vid University of Toronto använde fMRi för att undersöka hur syncentrum tar emot information när vi är på gott, dåligt och neutralt humör. Deltagarna fick titta på en serie bilder skapade för att ge ett gott, dåligt elle neutralt humör.

Hur många föremål kan vi förutom det vi tittar på?

Därefter fick de se en sammansatt bild med ett ansikte omgivet föremål från omvärlden som ett hus. En testbild finns nedan för att visa ungefär hur de såg ut:

Foto: Affect and Cognition Laboratory

För att fokusera på den centrala bilden bad man deltagarna att identifiera vilket kön personen vars ansikte de såg hörde till. När de var på dåligt humör tog personen inte in informationen om föremål från omgivningen runt bilden. Däremot när de var på gott humör tog de in mer information: både ansiktet och omgivningen.

- Personer på ett gott humör processas ett större antal objekt de ser i omgivningen och storleken på "fönstret" de ser världen genom blir större. Det som är bra med det är att vi kan se saker mer globalt och få ett integrativt perspektiv. Nackdelen är att det kan orsaka distraktion, förklarar doktoranden Taylor Schmitz som arbetat med studien.

Vad är integrativt perspektiv?

Integrativt perspektiv är en term från integrativ komplexitet vilket handlar om att mäta i vilken utsträckning personer kan känna igen och integrera flera skilda perspektiv och möjligheter. Det här kan skilja sig mellan olika personer både genom hur benägen man är att göra det och hur olika perspektiv förs samman.

De färdigheter man har i integrativt perspektiv påverkar hur vi resonerar och vilken information vi kan använda när besluts ska fatta, Det handlar om vilka lösningar vi problem man klarar att se. Ett tydligt exempel är om man behöver ta hänsyn till många olika personers rekommendationer som både är baserade på fakta men tolkade för att föra allt samman till en lösning som gör alla nöjda.

Integrativ komplexitet tillämpas även på grupper. Där kan man särskilt peka på en artikel från 1988 där man menade att integrativ komplexitiet minskar innan en konflikt bryter ut mellan två länder. Det är kanske också logiskt eftersom ett bättre integrativt perspektiv gör det lättare att se lösningar på problem där båda blir nöjda.

Läs mer:

• People who wear rose-coloured glasses see more, University of Toronto study shows - Good moods lead to global perspective.
  University of Toronto.
  Pressmeddelande.
• Opposing Influences of Affective State Valence on Visual Cortical Encoding (PDF). Taylor W. Schmitz Eve De Rosa och Adam K. Anderson,
  The Journal of Neuroscience,
  2009.
  Artikeln poblicerades i The Journal of Neuroscience och är här återtryckt i sin helhet av Affect and Cognition Laboratory, University of Toronto.
• Journal of Conflict Resolution, Vol. 32, No. 4, 626-635 (1988)
  Changes in Integrative Complexity Prior to Surprise Attacks. Peter Suedfeld och Susan Bluck,
  DOI:10.1177/0022002788032004002,
  Journal of Conflict Resolution,
  1988.
  Gammal artikel där man tittar på hur låg integrativ komplexitet påverkade risken för krig.