Träna hjärnan
Tetris är ett enkelt dataspel som direkt när det kom 1984 blev oerhört populärt. Idag finns det till "allt" och är uppskattat av mängder av spelare.
Tips på fler dataspel avsedda för att träna hjärnan finns i:
Ännu fler tips på bra träning finns i:
Att hålla hjärnan i form med tetris och jonglering kanske kan ge stärka din intellektuella förmåga. Fler tips för bättre studieresultat hittas i:
Klassiska dataspelet Tetris hjälper hjärnan att fungera mer effektivt genom att få hjärnbarken att växa sig tjockare. Studien är publicerad i BMC Research Notes och effekten sågs hos ungdomar. Dessa spelade tetris under tre månader inte mer än i genomsnitt 1.5 timme per vecka.
Det finns idag ett stort antal studier som visat att vissa dataspel, olika övningar av hjärnan, jonglering m.m. stimulerar tillväxt i hjärnan. Behandling med särskilt utvecklade dataspel används idag i Sverige ibland vid ADHD och stroke men potential kan finnas för många fler sjukdomar. Att hålla hjärnan i form med övningar som stimulerar tillväxten kan dessutom tänkas öka vår förmåga att lösa problem, reagera snabbt och ge bättre minne: vi blir intelligentare.
I studien såg man att det klassiska dataspelet Tetris åtminstone bland flickor i tonåren hade positiv verkan. Eftersom Tetris inte behöver ta mer än någon minut att spela och finns gratis är det därför en bra möjlighet. Det går snabbt att starta och växla över till när man behöver en paus från studier eller arbete.
Tetris under tre månader
Forskarna lät 26 flickor i tonåren (12 - 15 år) spela Tetris under tre månader. De fick veta att de skulle gör det när de hade tid och i genomsnitt spelade dom 1.5 timmar per vecka.
För att avgöra om Tetris hade positiv påverkan gjordes strukturell och funktionell MRI i början av projektet och vid dess slut efter att de spelat under tre månader. Strukturell MRI ger en bild av hur "tjock" en del av hjärnan är. Tillväxt innebär att hjärnan kan fungera bättre. Funktionell MRI (fMRI) visar aktivitetsnivå vilket indikerar hur effektivt en del av hjärnan fungerar.
Alexey Pajitnov skapade Tetris
Foto:
Eunice Szpillman
Tetris (Те́трис) skapades av programmeraren Alexey Pajitnov 1984 i dåvarande Sovjetunionen. Namnet ska komma från grekiskans tetra som är räkneordet för fyra och hans favoritsport tennis. Samtliga byggklossar har just fyra bitar.
Strukturell MRI visade att flera delar av hjärnan växt och blivit tjockare. Det innebär att mer grå massa
finns. Tillväxt av grå massa sågs i:
| Brodmann Area 6, Vänster frontallob |
Planering av komplexa korordinerade rörelser. |
| Brodmann Area 22 och 38, Vänster temporallob |
Integration och koordination sensoriska intryck. |
Dessa (och övriga BA) är kritiska när vi ska lösa många av de mest komplexa problem vi möter i vardagen. Ett exempel är komplex behandling av information från perception (syn, hörsel, känsel o.s.v.) för att kunna fatta snabba men relativt genomarbetade beslut. Däribland hur en rörelse ska ske som reaktion på en händelse. Att det fungerar bra är viktigt under hela vår vakna tid (och särskilt i vissa sporter).
Ökad aktivitet i viktiga delar av hjärnan
fMRI visade ökad aktivitet huvudsakligen i höger frontal och parietala lober. Det innebär ett högre blodflöde och indikerar att hjärnan arbetar mer intensivt. Några av de områden där ökad aktivitet sågs var Brodmann Area 32, 6, 8, 9, 46 och 40. Dessa har betydelse för många funktioner och relevant vid Tetris är troligen tolkning av visuell information, bedömning av tid och sannolikhet. Tillsammans är de viktiga för att tolka och reagera på vad som händer i dataspelet.
Det var med andra ord inte samma delar där man såg ökad tjocklek respektive ökad aktivitet. Alla dessa delar oavsett om man såg högre aktivitet eller mer grå massa är dock en del av hjärnans helhetsfunktioner och påverkar varandra.
Exempel på hur ett Tetris-spel kan se ut. Dessa finns i många varianter med snarlika namn men bygger på samma princip: klossar ska passas in i varandra under tidsstress.
Blir vi intelligentare av Tetris?
Intressant att följa upp är även om mer grå massa och högre aktivitet allmänt ökar hjärnans förmåga utanför dataspelet. Det kan i så fall innebära högre arbetskapacitet i skola eller på arbetet.
Eftersom dessa delar av hjärnan är viktiga för många av våra viktigaste förmågor är det inte otroligt att det kan vara på så sätt. Inte heller är det på något sätt orimligt att dessa breda generella förmågor kan tränas mycket effektivt via funktionellt väldigt "begränsade" dataspel. Det är ju själva principen bakom anpassade dataspel t.ex. framtagna för att stimulera tillväxt i hjärnan för att minska symptom på ADHD.
Forskarna hoppas kunna gå vidare med försök på större bättre blandade grupper. De önskar t.ex. undersöka
om ökad tjocklek går tillbaka när man slutat spela Tetris. Tidigare forskning har visat att jonglering kan ge mer grå massa i viktiga delar av hjärnan. Där såg man dock att detta försvann bort efter ett tag om man slutade jonglera.
Läs mer:
