Recept på 2 minuter: Sallad med inspiration av världens äldsta kulturer

I denna sommarsallad fångar vi goda och nyttiga råvaror från flera kulturer där endast en råvara tas från varje: Persien, Grekland, Indien, Sydamerika och Kina. Deras mest spridda råvaror får skapa en nyttig helhet som inte tynger ner oss varma dagen utan istället friskar upp oss. Svalkande lätt frysta björnbär ger oss kylande kraft som kompletterar och lyfter fram härliga varma kryddor som salvia. Dessutom förklarar vi hur naturligt härliga kryddor påverkar våra smakceller i munnen och stimulerar vår hjärna till att tänka djupare, och varför örtkryddor ger ökad smak med fler nyanser medan syntetiska smakförstärkare reducerar och förstör smaken.

Den färdiga snabbmaten och butikernas halvfabrik kan ha värde av och till (och en del är mer nyttiga) men det ger oss mycket mer näringsämnen, mindre onyttigt socker och nyttigare fetter och väldigt lite konstgjorda kemikalier när vi äter mat vi skapat själva.

Mata din kreativitet

Att hitta tillbaka till att laga mat själv handlar delvis om mod. Mod att avvika från recepten och flexibelt kombinera och se att vi alla kan skapa god mat den vägen. Det ger möjlighet att enkelt variera recepten utan att vi tråkas ut och i brist på kreativitet väljer något som fotograferat ser attraktivt ut på förpackningen men som saknar den verkliga smaken.

En begränsning av tid på några minuter kan underlätta därför att när du inte känner att du investerar mycket tid blir det lättare för dig att följa dina instinkter utan att planera allt för mycket. Att smaka, dofta och känna mat är det mest typiska för vad som hör perceptionen till och upplevelsen har väldigt lite med våra övriga mer planerande delar att göra. En begränsning i id gör att du följer din näsa och med lite övning under ett par veckor börjar du så smått närma dig det superba.

Friska råvaror från vår äldsta kulturer

Till salladen togs ingredienser som släktar från några av våra äldsta tidiga stora kulturer. Det är inte exklusiva eller exotiska råvaror svåra att få tag i utan vad vi har i våra livsmedelsbutiker.

I bilden ser vi den färdiga salladen med salvia, grillade tomater, champinjoner, halloumi (ost), feta (ost), apelsin, schalottenlök och björnbär.

Härlig sommarsallad med grillade tomater, halloumi, björnbär, salvia,

Foto: Nyfiken vital

Salvia är vår äldsta mest spännande kryddväxt

Salladen gjordes utan våra vanliga i smaken enklare sallader och baserades helt på salvia. I salladen trots att salvia finns i stora delar av världen räknar vi den hörande till Indien och det är inte otroligt att många av de sorter vi odlar som kryddväxter släktar från vildväxande indisk salvia.

Odla örter

Foto: Nyfiken vital

En liten örtodling är enkelt att ha och ger dig färska örtkryddor varje dag under sommarhalvåret. Dessa har bättre smak och innehåller mer av örternas nyttiga ämnen. Läs mer i:

Salvia är en av våra äldsta krydd- och läkeväxter att se genom att den följt människan länge. Vi har den i Persien, Asien och ändå ner till Sydamerika dit människan nådde långt senare än andra områden där våra stora tidiga kulturer har funnits. I Indien är det en av de mest använda och används i mycket stor omfattning i traditionell indisk medicin.

Salvia ger den nyanserat djupa smaken

Trots att det kan vara våra äldsta idag mest använda kryddväxt håller vi i Sverige på att tappa den. En orsak är att den uppfattas höra till lamm men den går fint till mycket annat också och inte minst feta och halloumi. Viktigare doftar salvia mindre men det beror inte mindre mindre smak och doftämnen som kommer fram i matlagningen utan bladens textur. Det tycks att vi över åren går till att färre kryddväxter allt efter att vår kost blivit allt mer maskinell.

Salvia liksom våra övriga dominerande kryddväxter verkar heller inte uteslutande via smak och doft. De påverkar vår perception också genom att passera kemiska ämnen som förstärker vår upplevelse. Detta är också orsaken till att de ofta har använts i stimulerande örtmediciner mot sämre minne eller psykiatriska sjukdomar.

Salvia ger bättre minne

Både salvia och troligt också rosmarin är starka i påverkar och förbättrar vårt minne. Åtminstone salvia men möjligt också rosmarin bär med sig acetylkolinesterashämmare d.v.s. samma typ av ämnen som används i läkemedel för att lindra Alzheimers sjukdom.

Salvia

Salvia tidigare odlad på Nyfiken vital men nu föryngrad till nya plantor vilka genom salvians goda smak hålls mycket mindre. Den i bilden hade cirka fem liter blad när den slutligen skördades för att via sticklingar leva vidare ung på nytt.

Foto: Nyfiken vital

Salvia är en av våra mest potenta läkeväxter mycket bra för vårt minne. Det är dessutom en mycket god örtkrydda.

Läs mer om salvia i:

Fler örter och våra örtkryddor hittas via:

Samtliga läkemedel av denna typ kommer från växter eller är varianter av kemiska ämnen hittade i dessa där de vanligare är den första som hittades och det i en lökväxt. Dessa verkar genom att hämma de enzymer som bryter ner signalämnet acetylkolin som reglerar delar av hjärnans aktivitetsnivå. Resultatet blir något högre aktivitet i olika delar av nervsystemet vilket ger oss bättre minne.

Naturliga smakförstärkare

Påverkan av acetylkolinesterashämmare är större för perceptionen än för minne även om vi där inte direkt reflekterar över påverkan utan endast märker det genom att maten smakar godare. Dessutom gäller att de smakceller vi har i munnen är mycket lika våra hjärnceller (därav att det går att smaka sig till vilken verkan örter kommer ha i hjärnan) vilket gör att påverkan av många stimulerande ämnen i örter har redan inverkar på aktivitetsnivån i munnen så att alt smakar mer.

Den syntetiska smakförstärkaren natriumglutamat (vilken dock också finns naturligt och även syntetiseras i vår kropp) fungerar på ett liknande men mer trivialt sätt. Glutamat drar på aktiviteten på allt men gör detta inte särskilt effektivt genom att sakna nyans. Skillnaden mot salvia är att:

Med glutamat smakar allt kraftigt.
Salvia förstärker de smakämnen som är mer diskreta där de blir tydligare.
Starka smakämnen gör salvia liten skillnad mot men kan i vissa fall komplettera dem.

Kryddar man hårt med glutamat går det inte att få nyanser i smaken därför att allt smakar väldigt mycket och därför också lika. Salvia och andra kryddor som stimulerar på egentligen likartat sätt men ökar istället nyanserna där olika kryddor kan förstärka skilda delar av smaken.

Det ökar smakdimensionerna och det är bättre därför att förutom att göra oss en aning smartare stimulerar det vår kreativitet samtidigt som samma ämnen motverkar bakterier, virus och parasiter.

Kumquats

Foto:

atul666

I bilden ser vi smaskiga kumquats. I sommarsalladen användes dock vanliga apelsiner släktande från de persiska större och saftigare apelsinerna.

Somchíd (ส้มจี๊ด)

Thai.

Cam quất

Vietnamesiska.

Gān jú (柑橘)

Kantonesiska.

Jīnjú (金橘)

Mandarin.

Geumgyul (금귤)

Koreanska.

Kinkan (キンカン)

Japanskt namn.

Halloumi och fetaost

Halloumi och fetaost har sitt ursprung i antikens Grekland. De var sjöfarare och kom att bosätta sig runt om i Medelhavet i små statsstäder. Får och getter passade de lågväxande buskarna. Båda ostsorterna är därför idag mycket spridda runt Medelhavet och in i Mellanöstern genom att grekerna tog med sig dom till alla antikens städer runt om Medelhavet.

Halloumi görs av en blandning av får- och getmjölk. Dess smak är mycket intressantare och djupare än feta osten. Feta osten är dock också trevlig att ta med i sallader även som här när halloumi finns därför att den är en aning skarp och syrlig i smaken och det skapar en trevlig kontrast.

Våra apelsiner släktar från Persien

Apelsiner finns idag i stora delar av världen och dessa härdiga träd lätta att bära med sig skott av spreds säkert tidigt tillsammans med människan. De apelsiner vi köper i butikerna och som blivit mest populära släktar dock alla från gamla Persiska sorter.

Dessa apelsiner är större och saftigare. En spännande apelsin som inte släktar direkt från dessa är:

Dessa har odlats mycket länge i Kina och Japan, och är väldigt små och äts därför hela. En orsak till att kumquats blivit så små kan vara att de vandrat mycket längre sträckor med människor långt bort från sitt ursprungliga habitat. Det ökar risken för inavel och mindre variation i genetik tenderar att göra både djur (inklusive människor) och växternas frukter och bär mindre.

Vi ser i bilden att schalottenlök ibland kan ha ljusröda lila färgtoner precis som rödlöken. Ett närmare släktskap finns också troligt och båda uppfattas i matlagning skilja sig mer med övrig lök där schalottenlöken är den som mest liknar annan matlök.

Foto: Nyfiken vital

Schalottenlöken kommer från Östra Asien

Schalottenlöken tros släkta från de östra delarna av Asien och kanske troligare Kina därför att Kina har flest sorter vilket är vad som tar tid för evolutionen att nå även om det periodvis går mycket snabbare. Därifrån följde den med människan när vi vandrade västerut.

Människan nådde Kina när vi vandrade ut från Afrika mycket tidigt och området hade rika jordbruksmarker därför innan vi spreds vidare ut i världen nöjde vi oss ganska länge med Asien.

Tomaten kommer från Sydamerika

Tomaten släktar från Sydamerika och en annan spännande släkting till den också från Sydamerika är tobaken. Både tomaten och tobaken har giftiga ämnen i bladen möjligen för att avskräcka sniglar från att äta upp dem.

Även om vi kan röka tobaken handlar det om relativa små ämnen av nikotin vi får i oss. Äter vi inte mycket större mängder blir vi dock sjuka och ju mindre nervsystem ett djur har som samma mängd av centralt verkande "gifter" koncentreras på desto större bli påverkan.

Naturen kreativitet upplevd

Att uppleva naturen med dess växter och djur är vad kan vara starkt positivt för vår sinne. Det har givit konstnärer inspiration och någon anledning till att tro att det inte gäller annan kreativ problemlösning finns inte.

Fler tips för visuell inspiration och guider om kreativitet hittas i:

Varför tillverkar växterna ämnen som påverkar vårt nervsystem?

För en snigel kan effekten tänkas bli ganska tydlig och även om den knappast lär avlida därför att effekten kommer snabbt när den äter av bladen innan den hunnit förgifta sig allvarligt. Det stör snigeln där andra beteende i nervsystemet uppstår när gifterna förändrar dess aktivitet.

för tobak ringlar sig en snigel troligt i väg lite snabbare än normalt och utan motivation att äta. En ganska hög dos nikotin för den som inte är van vid ämnet minskar just kraftigt aptiten genom att den motivation som hunger skapar stängs av.

Ett liknande fenomen kan vi uppleva när vi dricker starkt örtte. Genom att blåsa ångan tung av eteriska oljor på flugor kan vi se hur deras beteende ändras. Kamomill gör dem trötta medan en kraftig mix av salvia och rosmarin aktiverar dem och ofta i cirkulära flygmönster.

Detta är dock troligen inte hela förklaringen till varför växterna tillverkar dessa ämnen. Komplexiteten hos dem är mycket hög och de förekommer också hos växter där de inte har något uppenbart värde som skydd mot skadedjur. Det verkar snarare troligt att de kan uppfylla ett antal olika funktioner där inte en förklaring ger hela sanningen.

I bilden har vi en vackert röd nyckelpiga som stannade en stund på Nyfiken vitals odling av kökskryddor. Den tycks njuta av kryddväxterna utan att eteriska oljor från örtte blåstes. Varför nyckelpigor är röda finns ingen bra förklaring till även om det påstås att det är för att "skrämma" fåglar men varför skulle de vara rädda för små röda insekter? Fåglar äter också både nyckelpigor och röda bär. Längre fram i artikelserien om språk och kreativitet ska vi också titta på färger och en förklaring till fenomenet kommer då framgå.

Foto: Nyfiken vital

Genom att som här kombinera råvaror från olika kulturer ger vi även som här våra vanliga råvaror ett ursprung. Vi associerar dem till mer och de bär med sig ett större språk. Därför stimulerar de bättre vår kreativitet.