Guide till personlighetstest

2008-08-21
Ett personlighetstest försöker fånga drag hos en person som går igen över tiden och kan vara gemensamma för många människor. Sådana personlighetsdrag kan påverka våra känslor, beteende och tankar. Här beskrivs bakgrunden till några av de vanligaste personlighetstesterna och vi tittar på kritiken mot dem. Många äldre personlighetstest har visat sig sakna vetenskapligt värde men används fortfarande och inte minst på nätet. Här hittar du även en omfattande samling med länkar till fördjupad information.

Att tro att man utan något stöd kan känna igen typiska drag hos andra är en idé många har. I praktiken är det svårt och ett personlighetstest kan sägas ha som mål att filtrera bort det subjektiva som gör vår bedömning felaktig. Nästan alla av de otaliga personlighetstest som utvecklats genom historien har emellertid visat sig vara intetsägande. Många av dessa personlighetstester används än idag och många finns på nätet. Det är därför viktigt att förstå personlighetstesternas begränsning, varför vi lätt lurar oss av dem och vilka tester som är mer seriösa. Här gör vi detta genom att gå igenom teori om personlighetstester och titta på några olika tester från olika delar av historien.

Innehåll

Del 1 - 4 diskuterar och förklarar vad ett personlighetstest är. Ett påhittat test för teologistudenter respektive en föråldrad teori används som exempel. I del 5 - 12 går igenom generella problem som går igen hos många personlighetstester och varför sådana faktorer så ofta lurar oss. Del 13 till 22 går igenom ett ganska stort antal vanliga personlighetstester. I del 23 diskuteras personlighetstest på nätet. Slutligen under läs mer hittar du länkar till personlighetstest på nätet liksom en omfattande samling med länkar till fördjupad information.

  • 1. Personlighetsdrag går att se hos många människor
  • 2. Ett personlighetstest identifierar personlighetsdrag
  • 3. Säger ansiktsuttryck något om personlighetstyp?
  • 4. Enkel kontroll av Lavaters personlighetstest
  • 5. Vilka egenskaper ska ett seriöst personlighetstest ha?
    • Sigmund Freud

    Sigmund Freud grundade den psykoanalytiska skolan vars principer numera även kallas psykodynamik. Freud och hans samtida anhangare trodde att människan i mycket stor utsträckning styrs av impulser som vi inte är medvetna om.

    Genom åren har det utvecklats mängder av olika psykodynamiska personlighetstester. För de flesta av dessa har vetenskapen hunnit i fatt och de har visat sig sakna allt värde. Rorschachtestet bläckplumpar illustrerar bra hur dessa fungerar. Patienten tittar på något intetsägande och säger det första som dyker upp i huvudet.

  • 6. Personlighetstest och terapi ska vara bättre än placebo
  • 7. Barnumeffekten är personlighetstesternas placebo
  • 8. Varför kallas det barnumeffekten?
  • 9. C. R. Snyder och vikten av det personliga
  • 10. Sekter manipulerar med personlighetstester
  • 11. Minsta krav på ett seriöst personlighetstest
  • 12. Vilken teori ligger bakom personlighetstestet?
  • 13. Projektiva test och psykodynamisk psykoterapi
  • 14. Rorschachtestet använder bläckplumpar
  • 15. Thematic Apperception Test (TAT)
  • 16. Fler projektiva test
  • 17. Carl Jung och Myers-Briggs personlighetstest
  • 18. Big Five (Femfaktorteorin) är ett seriöst personlighetstest
  • 19. Implicit Association Test (IAT) mäter inte explicit
  • 20. Henrik Sjöbring och hans personlighetsvarianter
  • 21. Karolinska Scales of Personality (KSP)
  • 22. Swedish universities Scales of Personality (SSP)
  • 23. Personlighetstest på nätet
  • 24. Läs mer. Referenser och fördjupad information.

Personlighetsdrag går att se hos många människor

Ett begrepp inom psykologi och beteendevetenskap är personlighet. Någon entydig definition på begreppet finns inte men vad man ungefär menar är en samling urskiljbara mönster av känslor, beteende och tänkande som går att identifiera hos en person. En del av dessa mönster kan gå att upptäcka på samma sätt hos många personer. I så fall är det möjligt att standardisera hur de upptäcks. Dessa mönster kallar vi här personlighetsdrag här (ingen entydig definition finns).

Exempel på två personlighetsdrag många teorier menar finns är:

Social Tar gärna kontakt med människor.
Positiv Tror att saker kommer gå bra

Ett personlighetstest identifierar personlighetsdrag

I psykologins tidiga historia var det vanligt att forskaren betraktade ett litet antal patienter liksom sig själv och ställde upp en teori från det. Numera vid seriös forskning om personlighetsdrag betraktar man flera stora grupper av människor och söker efter gemensamma egenskaper. Från sådan forskning kan en teori ställas upp om personlighetsdrag och standardiserade tester utvecklas.

En del personlighetstester identifierar s.k. personlighetstyper. Personlighetstyp kan sägas vara en sammanfattad bild av de personlighetsdrag personen har vilket i bästa fall gör det enklare att tolka personlighetstestet. Ofta finns ett antal övergripande egenskaper som tillskrivs en viss personlighetstyp. Ett påhittat personlighetstest för studenter som ska avsluta en teologisk utbildning kanske tros identifiera i vilken utsträckning studenten uppvisar personlighetsdragen:

Social Introvert
Övernaturlig tro Realism

Från det anser man kanske att följande personlighetstyper finns som är lämpliga för de arbeten som har samma namn som de själva (påhittat exempel):

Präst Social + Övernaturlig tro
Munk Introvert + Övernaturlig tro
Hjälparbetare Social + Realism
Teolog Introvert + Realism

Säger ansiktsuttryck något om personlighetstyp?

Den schweiziska pastorn och poeten Johann Kaspar Lavater (1741 - 1801) utvecklade en ganska udda teori. Han menade att människan kan delas in i fyra personlighetstyper utifrån hur ansiktet såg ut. Idag vet vi att teorierna inte stämmer med verkligheten men på den här tiden och även in i 1900-talet byggde man ofta teorier om personlighet utan en bra vetenskaplig metodik.

Trots att teorin är felaktig är detta ett bra exempel på vad man i allmänhet menar med personlighetstyp. Väldigt många personlighetstester som kommit senare använder begreppet på ungefär samma sätt även om de personlighetsdrag man tittar efter liksom personlighetstypernas namn och egenskaper som tillskrivs dem kan skilja sig åt.

De fyra personlighetstyper Johann Kaspar Lavater trodde fanns var:

Personlighetstyp Positiv Negativ Årstid Element
Kolerisk Ledare Lättirriterad och arg. Sommar Eld
Melankolisk Känslosam och kreativ. Svårmod och trötthet. Höst Jord
Flegmatisk Lugn och trygg. Blyg och har svårt för förändring. Vinter Vatten
Sangvinisk Glad och optimistisk. Impulsiv och vek. Vår Luft

Den som är road av det kan försöka identifiera sin "personlighetstyp" med hjälp en originalteckning gjord av Lavater:

I ordning flegmatisk, kolerisk, sangvinsk och melankolisk person.

Enkel kontroll av Lavaters personlighetstest

I bilden nedan ser vi en målning av Johann Kaspar Lavater. Om man tror på hans teori om personligheter (vilket ingen bör göra) är frågan var han själv hör hemma?

Verkar illustrationen av hans "personlighet" vara målad på ett trevligare sätt?

Vilka egenskaper ska ett seriöst personlighetstest ha?

För att det ska vara meningsfullt att utveckla ett standardiserat personlighetstest krävs att de personlighetsdrag som identifieras är meningsfulla för någon att känna till:

Wilhelm Wundt 1832 – 1920

Wilhelm Wundt utvecklade Lavaters tankar vidare och gjorde dem mindre orimliga. Wundt liksom Jung kan ses som steg mellan tidigare alkemistiska idéer och modern vetenskap.

Medan Lavater trodde att sammansättningen av olika kroppsvätskor både angav hur ansiktet såg ut och vilken personlighetstyp man har trodde Wilhelm Wundt att även andra faktorer kunde spela in. Wundt menade också att ingen människa fullständigt hör till ett temperament. Snarare är varje människa sammansatt av flera drag från de fyra elementen.

  1. Att de identifieras är värdefullt för personen själv. Ex. underlättar behandling av en sjukdom.
  2. Att de är värdefulla för någon annan att identifiera hos personen. Ex. indikerar att personen gärna arbetar obetald övertid.

Personlighetstest och terapi ska vara bättre än placebo

Det är viktigt att peka på att det är underförstått att personlighetstestet ska vara bättre än placebo d.v.s. ett test vilket som helst. Både att bara träffa någon och diskutera sig själv med eller göra ett test med har ett bevisat mycket signifikant värde när det kommer till psykisk hälsa. För att få detta värde fungerar vilket personlighetstest eller psykodynamisk teori som helst bra. Det innebär inte att det är försvarbart att du eller landstinget ska betala mer än 50 - 100 kr för detta eftersom det är vad en självhjälpsbok i pocket kostar.

När du strukturerat reflekterar över din personlighet även om du gör det själv får du samma värde som ovetenskapliga terapiformer och personlighetstester. Detta värde ska inte underskattas och kan det kan vara mycket tydligt men det ska inte kost mer än 100 kr. Välj en självhjälpsbok som verkar vettig och som inte avviker från någon övertygelse du har d.v.s. det ska vara något du kan tro på. Läs lite i den dagligen och reflektera över dig. Har du ett tydligt psykiskt problem bör du dessutom söka en behandling som presterat bättre än placebo i kontrollerade försök. Du får då båda värdena.

Barnumeffekten är personlighetstesternas placebo

År 1948 lät psykologen Bertram R. Forer sina studenter göra ett "personlighetstest". De fick en lista med ett antal påstående där de skulle ange i vilken utsträckning påståendet passade in på dem. Påståendena liknade urvalet nedan:

  • Du känner behov av att andra ska gilla och uppskatta dig.
  • Du tenderar att kritisera dig själv.
  • Ibland tvivlar du på att du fattat rätt beslut.
  • Du kan känna dig otillfredställd när du hämmas av dina begränsningar.
  • En del av dina mål kan vara orealistiska.

Han gav dem sedan en personlighetsanalys som han sa baserades på testresultaten. Studenterna fick sätta ett betyg på 1 - 5 beroende på hur väl de tyckte att resultatet passade in på deras personlighet. Det genomsnittliga betyget blev 4,26.

Forer hade emellertid givit varje student exakt samma testresultat som han klippt samman från horoskop:

"You have a need for other people to like and admire you, and yet you tend to be critical of yourself. While you have some personality weaknesses you are generally able to compensate for them. You have considerable unused capacity that you have not turned to your advantage. Disciplined and self-controlled on the outside, you tend to be worrisome and insecure on the inside. At times you have serious doubts as to whether you have made the right decision or done the right thing. You prefer a certain amount of change and variety and become dissatisfied when hemmed in by restrictions and limitations. You also pride yourself as an independent thinker; and do not accept others' statements without satisfactory proof. But you have found it unwise to be too frank in revealing yourself to others. At times you are extroverted, affable, and sociable, while at other times you are introverted, wary, and reserved. Some of your aspirations tend to be rather unrealistic."

Det som sågs var det som kom att kallas för barnumeffekten. Ett påstående om den egna personligheten upplevs ofta som relevant även om det inte är byggt på någon förståelse av personen. Det räcker att vissa generella påståenden som vi kan tolka finns.

Varför kallas det barnumeffekten?

Phineas Taylor Barnum (1810 – 1891) var en amerikansk illusionist och underhållare. Han kallades ibland för Prinsen av Humbug och såg ingenting fel i det så länge man gav riktig valuta för pengarna. Däremot ogillade han personer som gjorde det samma bedrägligt utanför underhållningen (t.ex. medier). Barnum vittnade t.ex. i en rättegång mot fotografen William H. Mumler som uppgav att han tog foton av andar.

Phineas Taylor Barnum (1810 – 1891)

P. T. Barnum visade också hur medier och dyligt gör för att lura folk. I "The Humbugs of the World" erbjöd han $500 till det medium som kunde visa att de kommunicerade med en död.

C. R. Snyder och vikten av det personliga

Ytterligare en till av flera faktorer som gör att irrelevant information kan uppfattas som meningsfull är när beskrivningar på något sätt påstås vara särskilt anpassade. Detta gäller givetvis i hög utsträckning just personlighetstester. Forskaren C. R. Snyder gav alla försökspersoner samma beskrivning sammansatt från en astrologibok. De skulle bedöma hur väl beskrivningen stämde in på dem på skalan 1 till 5.

Försökspersonerna fick emellertid olika information om hur specifikt personlighetsanalysen var vilket kraftigt påverkade hur väl de tyckte att resultatet stämde in på dem:

Grupp Påstående Betyg
Grupp I Brukar stämma på de flesta 3,24
Grupp II För att personer födda samma år och månad. 3,76
Grupp III För personer födda samma år, månad och dag. 4,38

Sekter manipulerar med personlighetstester

Barnumeffekten och liknande fenomen skapar givetvis problem både när ett seriöst personlighetstest ska utvecklas och när någon vill göra ett test. För den som vill skapa personlighetstester för att manipulera människor t.ex. för att rekrytera till sekter underlättar detta däremot. Genom att ge ganska generella påståenden samtidigt som den personliga anpassningen understryks tenderar de flesta att uppleva att resultatet är meningsfulla. De som gör testerna tror typiskt på testerna själva eftersom de på samma sätt blir lurade och lurar sig själva till att uppleva meningslösa resultat som relevanta.

Eftersom något seriöst arbete inte krävs är det dessutom mycket billigt att utveckla sådana tester. Folk upplever dessa personlighetstester som inte kostar något alls att utveckla som meningsfulla och rekommenderar dem gärna. Särskilt gäller detta om testet på något sätt är mer personligt t.ex. för kvinnliga hundägare. Av denna anledningen används de ofta på nätet för att samla in trafik och länkar vars värde sedan kan överföras till andra sajter.

Minsta krav på ett seriöst personlighetstest

Ett personlighetstest som ska användas för seriösa ändamål d.v.s tillföra meningsfull kunskap som är bättre än ett slumpmässigt personlighetstest behöver ha vissa verifierbara egenskaper. Sådana egenskaper måste beroende på användning vara:

  • Att de korrekt i kontrollerade försök förutspår personernas framtida beteende.
  • Att de i kontrollerade försök kan påvisas tillföra kunskap som gör fler av patienterna friska eller friskare.
  • Att de i kontrollerade försök kan påvisas ge ett mätbart ekonomiskt värde för de som köper in testet.

Om man för ett personlighetstest inte undersökt om det uppfyller den eller de egenskaper som är meningsfulla går det inte att säga om det fungerar eller inte. Mest troligt är att det tillför mer kunskap än placebo eftersom man har konstaterat att många vedertagna personlighetstester som använts många år inte klarat detta.

Vilken teori ligger bakom personlighetstestet?

Idag när man byggt ganska omfattande kunskap om hur människan fungerar biologiskt samtidigt som många gamla teorier om psyket visat sig felaktiga trots att de funnits många år är det önskvärt att det för ett personlighetstest finns en vetenskaplig teori som åtminstone inte är helt obevisad eller som antar att kunskap man vet är felaktig stämmer.

Detta krav är emellertid inte lika viktigt som de föregående. Att mäta egenskaper hos människan handlar trots allt om statistisk. Det samma gäller för att verifiera att personlighetstestet ger ett konkret värde. Uppfyller ett test detta är det naturligtvis intressant att försöka identifiera även en teori men avsaknaden av detta behöver inte innebära att testet är oseriöst. Ett bra exempel på detta är det moderna personlighetstestet Big Five där någon teori inte finns och Big Five anses av många vara det mest seriösa personlighetstestet just nu.

Seriösa personlighetstester som Big Five utan egentlig vetenskaplig teori ska ställas i relation till många äldre tester där man tog avstamp från någon psykologisk teori. Trodde man t.ex. att ångest eller sexuellerfarenhet var avgörande för personligheten blev det "viktigt" att skapa tester som korrekt uppskattade detta. Sådana tester skapades från fel håll och har mer eller mindre genomgående visat sig meningslösa.

Hermann Rorschach utvecklade rorschachtestet där patienten tolkar bläckplumpar.

Projektiva test och psykodynamisk psykoterapi

Psykodynamisk psykoterapi bygger på den gamla psykoanalysen som utvecklades i olika skolor av särskilt av Sigmund Freud, Carl Jung och Alfred Adler i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Gemensamt är idéerna om att en del av människans självsliv är omedvetet och att vi därför inte enkelt kan reflektera över det själva. Detta omedvetna påverkar trots detta våra dagliga handlingar. Carl Jung menade rent av det kollektiva omedvetna kan arrangera otrevligheter för att hjälpa oss att utvecklas som människor.

Otrevligheter från förr är också sådant psykodynamikerna tror kan lagras dolt och påverka oss kontinuerligt. Behandlingen genomförs genom att man sitter och pratar om upplevda problem och vad i klientens vardagsliv eller förflutna som kan tänkas orsakat problemet. Projektiva test trodde man kunde underlätta den här personen genom att visa saker i patientens omedvetna som de knappt var medvetna om själva. Hela den vetenskapliga grunden till psykoanalys och psykodynamik är emellertid mycket tveksam och projektiva test ännu mer så.

Rorschachtestet använder bläckplumpar

Vid rorschachtestet används en serie bläckplumpar som egentligen inte föreställer något. Nedan ser vi de bläckplumpar Hermann Rorschach skapade 1921 och som en del än idag använder:

Okritiska anhängare till rorschachtestet såg det som en möjlighet att se in i människans hjärna. Det blev snabbt mycket använt och välkänt. Kontrollerade studier kunde emellertid inte visa på något värde alls. Även när det gäller moderna efterföljare till testet finns tung vetenskaplig kritik liksom mot hela det psykodynamiska och psykoanalytiska området.

Thematic Apperception Test (TAT)

Thematic Apperception Test (TAT) utvecklades av den amerikanska psykologerna Henry A. Murray och Christiana D. Morgan vid Harvard under 1930-talet och liknar delvis rorschachtestet. Även här ska bilder tolkas men nu är bilderna istället mycket tydliga. Vi ser ett typiskt exempel nedan:

Den som får se bilden får beskriva vad sådant som vad som ledde fram till händelsen, vad som händer i ögonblicket man ser, hur personerna känner och tänker, och hur det hela kommer att sluta. Kontrollerade studier som validerar korrekthet hos TAT finns inte.

Fler projektiva test

Det har utvecklats massor av projektiva test genom åren. Inte alla är baserade på tolkning av bilder. Den kände schweiziska psykoanalytikern Carl Jung (1875 - 1961) var en av flera som arbetade med ord. Patienten fick se en lista av relaterade ord och tala om vad det första var som dök upp i huvudet. Sådana ord kunde vara känslomässigt neutrala t.ex. träd, buske och blad. Eller försöka provocera fram en reaktion t.ex. kärlek, kvinna, misshandel.

En till vanlig typ av projektiva personlighetstest gick ut på att patienten skulle fylla i ord som saknades i meningar.

Isabel Myers (1897-1980) och Katharine Cook Briggs (1875-1968) utveckla ett personlighetstest tidigt under 1940-talet. De utgick från den schweiziska psykoanalytikern Carl Jung (1875 - 1961) filosofiska teori om människans psyke. I bilden syns en teckning av Carl Jung.

Carl Jung och Myers-Briggs personlighetstest

När Isabel Myers (1897-1980) och Katharine Cook Briggs (1875-1968) konstruerade ett personlighetstest under tidigt 1940-tal utgick de från den schweiziska psykoanalytikern Carl Jung (1875 - 1961) filosofiska teorier om människans psyke. Dessa tar sitt avstamp mycket tydligt i religiösa föreställningar och några kontrollerade försök eller studier låg inte bakom Jungs idéer. Testet kallas idag Myers Briggs Type Indicator (Myers-Briggs) och är ett av världens mest använda personlighetstester. Särskilt har det fått en stor roll i näringslivet där det tros kunna peka ut vilka arbetsuppgifter någon är lämplig för.

Väldigt mycket av det som publicerats om Myers-Briggs kommer från företaget som idag säljer testet. De menar i huvudsak att deras test är mycket värdefullt och kan hjälpa till att öka produktionen på arbetsplatsen. I övrigt har mycket kritik samlats genom åren. Det man pekat på är bl.a. att fördelningarna mellan paren av personlighetsdrag där dessa rimligen ska få två tydliga toppar även om de kanske inte blir precis lika stora. Extravert (Jungs stavning) och Introvert o.s.v. bör få ungefär lika stora toppar i hur en grupp människor uppskattar dessa egenskaper hos sig själva:

  • Extravert eller Introvert.
  • Sensorisk eller Intuitiv.
  • Tänkande eller Kännande.
  • Bedömare eller Varseblivare.

Det har emellertid studier inte alltid visat och t.ex. extravert har fått större toppar än introvert. Detta pekar på potentiella problem med den grundläggande teorin men behöver egentligen inte innebära att personlighetstestet inte skulle vara värdefullt rent praktiskt. Vidare kan det innebära att folk fyller i felaktiga svar på frågorna utifrån de svar de uppfattar indikerar personlighetsdrag de tycker är mer tilltalande eller upplever att andra skulla gilla hos dem.

Vidare bör testet rimligen kunna prediktera i viss utsträckning vilket arbete folk redan har och ännu mer så hur mycket pengar de genererar till sitt företag jämfört med jämförbara medarbetare. Det menar kritikerna att inte något stöd finns för.

Det finns fler viktiga frågor som tas upp i kritiken. Under läs mer finns därför en omfattande samling med länkar till de viktigaste invändningarna om än inte alla. Särskilt rekommenderas "Learning styles and pedagogy in post-16 learning - A systematic and critical review" och "Measuring the MBTI... And Coming Up Short" vilka är ganska komplett sammanfattande. För information om det eventuella värdet av testet kan t.ex. hemsidan hos det företag som publicerar testet läsas där ett stort antal påståenden om testet stora värde ges.

Big Five (Femfaktorteorin) är ett seriöst personlighetstest

Big Five utgår från ett antal personlighetsdrag man anser är gemensamma för människor och dessutom meningsfulla att känna till t.ex. för behandling av sjukdomar. Bakom femfaktorteorin ligger forskning från cirka 1980 där man tittade över befintliga personlighetstester och vad i dem som verkade ha ett praktiskt värde. Detta reducerades ner till fem faktorer som mycket löst är beskrivna nedan:

Faktor Drag
Openness to Experience Uppskattar konst & äventyr och är nyfiken.
Conscientiousness Noggrann & planerar och vill uppnå mål.
Extraversion Har mycket energi & är social och söker stimulans.
Agreeableness Gillar att samarbeta & är inte misstänksam och är hjälpsam.
Neuroticism Känner lätt ilska, ångest & depression och reagerar mer intensivt.

Bakom Big Five finns en hel del forskning och i studier ser testet ut att ge resultat som kan vara användbara praktiskt vid behandling av sjukdomar. Däribland kan man se att testresultat och diagnosmanualer stämmer ganska väl med varandra. Inom psykiatri är det därför detta idag sannolikt mest använda personlighetstestet även om givetvis enskilda områden kan finnas där det inte slagit igenom.

Vidare anses att Big Five kunna prediktera vilket beteende en person mer sannolikt kommer uppvisa i framtiden vilket är en ganska imponerande egenskap. Dessutom har man sett att Big Five att ganska trovärdigt kan prediktera vilken typ av arbete någon har. Sådant inger förtroende.

Fler personlighetstest

Woodworth Personal Data Sheet

Woodworth Personal Data Sheet var ett av 1900-talets första personlighetstester och utvecklades under första världskriget för att detektera soldater med granatchock. Exempel på frågor liknande de i testet fast här på svenska var:

- Blir du sjuk eller yr när du ser blod?

- Känner du dig glad den mesta av tiden?

Soldater där svaren verkade indikera att de hade granatchock kunde tas bort från fronten för vidare undersökningar.

Düss test

Detta projektiva personlighetstest utvecklades av den schweiziska psykoanalytikern L. Verlag Hans Huber Düss. Det är avsett för små barn och består av tio ofullständiga sagor som barnen ska tänka ut ett slut till.

Kritik finns mot Big Five är bl.a. att det inte har sin grund i någon särskild teori om hur hjärnan fungerar Andra menar att det inte fångar upp personlighetsdrag som ibland kan vara viktiga att se. Trots detta finns ett stort stöd för att Big Five är det idag mest seriösa personlighetstestet.

Implicit Association Test (IAT) mäter inte explicit

De flesta personlighetstester bygger på explicita frågor d.v.s. du anger hur väl du tycker något stämmer in på dig. Implicit Association Test (IAT) mäter istället implicit utan att frågor ställs. Detta personlighetstest utvecklades vid University of Washington av psykologen Anthony Greenwald som introducerade det 1998. Teorin är att mycket sker i det kognitiva som vi saknar medveten kontroll över. Du kan t.ex. vara skeptisk till invandrare men du skulle inte medvetet medge det i en explicit fråga och du behöver inte ens vara medveten om det själv.

Implicit Association Test (IAT) tar in data för bedömning genom att mäta hur kroppen reagerar t.ex. på ord, bilder m.m. Tester kan bestå av att du ska sortera eller para samman sådant som är associerat till varandra. Den tid detta tar liksom antal fel antas ge information om din personlighet. Idag har nästan 300 studier publicerats där Implicit Association Test (IAT) använts. I många fall försöker man se skillnader i attityd mellan kön, kulturer, socialagrupper m.m. Mätningar har t.ex. "visat" att tre av fyra vita och asiater i USA omedvetet föredrar vita över svarta vilket förövrigt gäller hälften av de svarta.

Kritik finns mot metoden. En självklar faktor är naturligtvis att omedvetna faktorer saknar betydelse att mäta om det är så att dessa faktorer saknar betydelse i verkliga livet. Om du omedvetet föredrar vita framför svarta t.ex. därför du bara växte upp med bara vita kan det vara betydelselöst om moral och etik gör att det inte påverkar de beslut du fattar. Även finns kritik mot att den empiriska metoden d.v.s. hur mätvärden egentligen kan verifieras.

Under Läs mer finns länkar till en sida på Harvard där du kan pröva testet. Du hittar även länkar till fördjupad information och kritik mot testet.

Henrik Sjöbring och hans personlighetsvarianter

Den svenska psykiatern Henrik Sjöbring (1879 - 1956) var professor i Lund 1930 - 1944. Han kom att beskriva personlighetsvarianter som han upplevde kunde vara sjukliga eller förekomma hos friska. Däribland konstaterade han att hjärnskador kan skapa psykiatriska problem. De faktorer han ansåg viktiga inkluderade:

  • Kapacitet.
  • Validitet. Drivkraft / Psykisk energi.
  • Stabilitet. Jämnt humör.
  • Soliditet.

En person kunde ligga olika högt för respektive egenskap. En del var normala medan andra hade låga eller höga värden.

Kapacitet avser ungefär intelligens. Validitet är den psykiska energin. Stabilitet anger hur jämn man är i humöret. En person med låg soliditet är inte solid och oroar sig vad omvärlden tycker om honom.

Karolinska Scales of Personality (KSP)

Karolinska Scales of Personality (KSP) utvecklades under 1960-talet av psykologiprofessor Daisy Schalling vid Karolinska Institutet. Målet med testet var att kunna identifiera personlighetsdrag som har med psykisk sårbarhet att göra. Att vissa personlighetsdrag kan göra oss mer känsliga är vedertaget.

Faktiskt inkluderade Karolinska Scales of Personality (KSP) en del tänk från Henrik Sjöbring gamla tänk. Karolinska Scales of Personality (KSP) har nu utvecklats vidare till Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Swedish universities Scales of Personality (SSP)

Swedish universities Scales of Personality (SSP) är en utveckling och modifikation av Karolinska Scales of Personality (KSP). Det ska vara mindre än KSP men visade sig i en publicerad studie vara mer korrekt än KSP.

Personlighetstest på nätet

Personlighetstester kan vara ett värdefullt verktyg inom psykiatri. I detta fall fodras att att testet har byggts med moderna vetenskapliga metoder. Även när detta är fallet har personlighetstesterna sin typiska användning just där mer exakta tester saknas. I andra situationer bör de inte tas på något stort allvar. Antalet möjliga felkällor är otaliga och många av de tester som används inom bl.a. arbetsliv eller finns på nätet anses inte tillförlitliga och har många gånger i moderna studier visat sig ge felaktiga resultat eller meningslösa resultat. Ibland mäter de uppenbart något men ingen kan svara på vad de mäter och hur det kan användas.

Tittar man på de personlighetstest som går att hitta på nätet är de flesta av dessa antingen helt oseriösa eller är ett typ av personlighetstest som är föråldrat. Resultaten från denna typ av tester bör därför aldrig tas på allvar. Det är t.ex. inte rimligt att fästa stor betydelse vid sådana resultat när man ska välja karriär eller fatta andra viktiga beslut i livet.

Läs mer: