Stevia
| Stevia rebaudiana |
Latinskt namn för den stevia som används som sötningsmedel. |
| Stevia |
Syftar vanligen på Stevia rebaudiana. Stevia är också namnet på släktet där ca 150 växter finns. |
| Sweetleaf, sweet leaf och sugarleaf. |
Idag är stevia vad Stevia rebaudiana nästan alltid kallas både på svenska och engelska. Detta är emellertid andra vanliga engelska namn. |
| Sötflockel |
Svenskt namn på Stevia rebaudiana. |
| Rebiana |
Sötningsmedel baserat på Stevia gjort av Coca-Cola och Cargill. |
| Steviol |
Den gemensamma strukturen för de naturliga sötningsmedel stevia innehåller: |
| Stevioside |
Naturligt sött ämne i stevia. |
| Rebaudioside |
Naturligt sött ämne i stevia. |
| Kaa he-he |
Namnet indianstammen Guarani gav stevia. Översätts till söt ört. |
|
|
Mer om stevia
Stevia är naturens eget sötningsmedel. Trots att stevia är 10 - 30 gånger sötare än socker
påverkar det inte blodsockervärdet och är perfekt till GI-metoden. Stevia går att odla själv och
smakar bra till nästan allt. Färdiga flytande extrakt och pulver finns som går att använda istället för socker
i all matlagning.
Stevia, eller sötflockel som den ibland kallas för, är en grön ört
som från början kommer från Sydamerika. Stevia är ett bra alternativ för den som
har problem med blodsockervärdet, lider av övervikt och är ett nyttigt alternativ till socker
för vem som helst.
Vad man vanligen menar med stevia är Stevia rebaudiana. Slätet Stevia tros emellertid innehålla ca 200 örter men ingen med samma söta smak som stevia är känd. Den är vildväxande i Amambay och Iquacu distrikten på gränsen mellan Brazilien och paraguay. Kommersiell odling finns numera på många platser i Sydamerika: Brazilien, Paraguay, Uruguay och Centralamerika. Dessutom odlas stevia i många länder utanför Sydamerika och bl.a. Israel, Thailand och Kina.
Stevia hos Guarani
Guarani, en indianstam i Sydamerika, har använt stevia under fler århundranden och troligen längre tid än så. De kallade den ka'a he'ê (kaa jheé) vilket översätts till "söt ört". Användningen av stevia dokumenterades av de spanska conquistadorerna som spred stevia från Paraguay där Guarani fanns till Brazilien, Argentina och deras övriga besittningar i Sydamerika.
Guarani använde stevia rekreationellt som sötningsmedel. Mate görs av bladen från yerba mate och liknar kaffe genom att båda dryckerna är stimulerande genom en hög halt av koffein och besläktade ämnen. En variant är bitter mate som Guarani sötande med stevia vilket ger en mycket tilltalande smak. Stevia användes även som nyttigt godis genom att man tuggade det och i maträtter.
Stevia rebaudiana i folkmedicin
Stevia användes även i den lokala i folkmedicinen hos guarani. De ansåg den bl.a. effektiv mot högt blodtryck, olika hjärtproblem och sjukdomar associerade till övervikt. Användningen är intressant genom att man kan tänka sig att ett sötningsmedel som inte påverkar blodsocker gör det enklare att kontrollera dessa sjukdomar. Moderna studier pekar emellertid på att stevia kanske även har mer direkt verkan.
I den brazilianska örtmedicinen anses stevia motverka högt blodsocker, verka urindrivande och vara allmänt stärkande. Bladen används vid diabetes, övervikt, tandproblem, trötthet, högt blodtryck och infektioner. Stevia används i örtmedicinen i andra delar av Sydamerika, t.ex. Paraguay, på jämförbart sätt som i Brazilien.
Vid behandling med stevia i Braziliansk örtmedicin tas stevia vanligen som örtte. En kopp två till tre gånger dagligen gjord på 1/4 tesked torkad pulveriserade blad från stevia är vanligt.
Bertoni gav stevia dess namn
Dr. Moises Santiago Bertoni från Italien reste som upptäcksresande i de östra delarna av Paraguay nära gränsen. Han hörde talas om stevia från de lokala vägvisare men lyckades inte få tag i örten. Mer än tio år senare fick han ett fåtal torkade blad. Stevia var inte tidigare beskriven vetenskapligt och Bertoni publicerade sin "upptäckt".
Bertoni gav den namnet Stevia rebaudiana efter kemisten Rebaudi i Paraguay som blev den första som undersökte vilka ämnen stevia innehöll. 1903 fick Bertoni även tag i en levande planta vilket möjliggjorde en mer komplett beskrivning.
Svårigheterna Bertoni hade med att få tag i Stevia gjorde att trodde att den var sällsynt när han publicerade sin första upptäckt. I verkligheten användes stevia ganska allmänt vid den här tiden i stora delar av Sydamerika. Misstaget var emellertid lätt att göra eftersom växten inte är publicerad, saknar latinskt namn och Bertoni inte känner till vad stevia vanligen kallades för.
Blir populär utanför Sydamerika
Vi europeer mötte stevia första gången under 1500-talet med de spanska conquistadorerna. Det var emellertid först under 1910-talet som den började bli verkligt vanlig i Sydamerika och utanför Sydamerika. Stora kommersiella odlingar kom igång och år 1931 lyckades två kemister i Frankrike isolera de ämnen i stevia som ger plantan dess söta smak.
De tog fram ett kristallextrakt de namngav stevioside.
Stevioside fick ingen användning förrän långt senare. Under 1960-talet kom artificiella sötningsmedel att kraftigt reguleras och många förbjöds i Japan. Istället började man under 1970-talet använda stevioside och andra extrakt från stevia. Stevia står idag för ca 1/2 av de sötningsmedel som används i Japan och nu används stevia som sötningsmedel i en lång rad länder utanför Sydamerika.
Odla stevia
Stevia kan utan större svårighet odlas i kruka och är flerårig. Även om den är flerårig försämras den år för och år och i Sverige som är kyligare är den att betrakta som ettårig. Friland kan vara svårare eftersom den är mycket frostkänslig. Fröer finns att köpa men mycket enklare är att ta skott.
I sin naturliga miljö växer den i sandrik jord. Även i kruka bör jorden innehålla mycket sand och ha bra dränage eftersom den behöver vattnas ofta. Dess naturliga jord är pH 4 till 5 men den klarar sig bra upp till 7. Även om den inte störs av surjord måste man ta det försiktigt med artificiella gödningsmedel då den dåligt tål lite högre salthalt i jorden. Luftfuktigheten är hög i stevias naturliga miljö och det här är inte en växt som tycker om att torka ut. Emellertid räcker det bra att vattna ofta och duscha av den av och till.
Mer nyttigt från Sydamerika

Graviola (taggannona)
Många nyttiga örter, frukter och bär kommer från Sydamerika. Bilden syns frukten graviola.
GI är noll och inga kalorier
Trots att stevia är 10 till 30 gånger sötare än socker påverkar stevia inte blodsockervärdet. Detta innebär att GI är 0. Stevia är därför ett utmärkt alternativ för den som försöker äta efter GI-metoden. Eftersom GI-metoden går ut på att äta långsamma kolhydrater som ger
ett stabilt blodsockervärde är det viktigt att undvika socker och andra snabba kolhydrater.
Stevia är därför det perfekta sötningsmedlet för de som följer GI-metoden.
Även om man följer en annan diet är stevia ett bra alternativ till socker genom att det inte innehåller några kalorier.
Stevia är bra för tänderna
Stevia innehåller ingen näring för de bakterier som orsakar karies. Att undvika socker är viktigt för att skydda tänderna. I studier har det också demonstrerats att en effekt kan finnas mot bakterier. Särskilt har man sett effekt på bakterien Streptococcus mutans vilket är den som ger plack på tänderna.
Stevia är därför ett bra alternativ för tänderna.
Stevia och högt blodtryck
Tidiga studier i Brazilien visade att stevioside kanske kan motverka högt blodtryck. Studien som skedde på råttor publicerades 1991. 2000 gjordes en placekontrollerad dubbelblind studie på 106 kinesiska män och kvinnor med högt blodtryck. De fick antingen kapsyler med 250 mg stevioside eller placeo tre gånger dagligen under ett år. Efter tre månader såg att blodtrycket minskade hos de som fick stevioside.
I en annan studie publicerad september 2006 såg man ingen effekt. I den gav man som mest
15 mg stevioside per kg kroppsvikt. Dosen fördelades på två per dag.
Stevia vid diabetes och dålig insulinkänslighet
Flera studier på råttor har visat att stevia kan förbättra insulinkänslighet och kanske rent av öka produktionen av insulin. Det skulle i så fall göra stevia värdefullt vid diabetes och metaboltsyndrom.
WHO gjorde 2006 en större genomgång av stevia avseende potentiella risker på värden för hälsan. De kom fram till att en del bevis finns för att ett värde kan finnas vid högt blodtryck eller typ-2 diabetes. Vad som är en lämplig dos avgjorde de inte. Emellertid har de flesta studier ännu skett på råttor och hur verksamet stevia eventuellt är på människor är ännu tämligen osäkert.
Stevia i matlagningen
Stevia tål värme och kan med fördel används till bakning och matlagning. Till drycker kan te eller
extrakt av stevia användas. Du behöver pröva dig fram till vad du själv tycker smakar bäst
när det gäller mängd. Dessutom varierar styrkan från produkt till produkt, och därför behöver
du läsa på förpackningen för att få en startpunkt.
Utgår man från torkade pulveriserade blad motsvarar ca 1/4 tesked stevia en tesked socker. Potensen kan emellertid skilja sig något mellan olika odlingar och skördar.
Säkerhet och risker med stevia
Örten stevia har använts under mycket lång tid. Inga risker eller incidenter har rapporterats för stevia som livsmedel. Detta inkluderar omfattande traditionell användning i Sydamerika. Dessutom har vi stor industriell användning av extrakt i Japan där 100-tals miljoner japaner ätit olika typer av extrakt under en sammantagen period av 30 år.
För extrakt av stevia är situationen mer komplext. En studie genomfördes på möss och rapporterade att ett ämne i stevia kunde minska reproduktionsförmågan hos hannar. Ämnet steviol, som är nedbrutningsprodukt av ämnen i Stevia, har i en annan studie rapporterats vara mutagen (d.v.s. skadar DNA vilket kan orsaka cancer m.fl. sjukdomar). Det är okänt om steviol överhuvudtaget bildas hos människor eller om det verkar på samma sätt hos oss.
I USA, Australien m.fl. länder anses stevia (blad eller extrakt) säker som kosttillskott men är inte godkänd
som tillsatts i livsmedel. Det kan man tolka som att U.S. Food and Drug administration anser att
begränsad regelbunden användning är säker men att de inte är säkra på att stevia är säker att äta varje dag under flera år. Rådet från U.S. FDA är utmärkt och kan sägas vara lämpligt för de flesta av
de kryddväxter och läkeörter som vi äter. Rimlig användning är normalt säker med de
livsmedel vi använt under lång tid, men det är alltid bra att variera kosten och
ta några månaders paus av och till om man äter något regelbundet.
År 2006 gjorde World Health Organization (WHO) en omfattande genomgång och värdering av olika studier gjorda på djur och människor. Deras slutsats blev att stevioside and rebaudioside A inte är genotoxiskt och genotoxititet hos steviol och oxidativa derivat av ämnet som setts i provrör inte visar sig i kroppen. De rapporterar också att inga bevis finns för att det skulle orsaka cancer. De menade också att det ev. kan ha ett värde som medel mot högt blodtryck och typ-2 diabetes.
Läs mer:
-
AUTOMATIC DETENTION OF STEVIA LEAVES, EXTRACT OF STEVIA LEAVES, AND FOOD CONTAINING STEVIA. Varning från U.S. FDA.
-
Safety Evaluation of Certain Food Additives: Steviol Glycosides (PDF).
Benford, DiNovi, Schlatter, WHO Food Additives Series 54: 140. World Health Organization Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA), 2006.
-
Investigation of the antihypertensive effect of oral crude stevioside in patients with mild essential hypertension.
Ferri LA, Alves-Do-Prado W, Yamada SS, Gazola S, Batista MR, Bazotte RB.,
Phytother Res. 2006 Sep;20(9):732-6.
-
Antihyperglycemic and blood pressure-reducing effects of stevioside in the diabetic Goto-Kakizaki rat.
Jeppesen PB, Gregersen S, Rolfsen SE, Jepsen M, Colombo M, Agger A, Xiao J, Kruhøffer M, Orntoft T, Hermansen K.,
Metabolism. 2003 Mar;52(3):372-8.
-
Preventive effects of a soy-based diet supplemented with stevioside on the development of the metabolic syndrome and type 2 diabetes in Zucker diabetic fatty rats.
Dyrskog SE, Jeppesen PB, Colombo M, Abudula R, Hermansen K.,
Metabolism. 2005 Sep;54(9):1181-8.
-
Effect of Stevia rebaudiana on glucose tolerance in normal adult humans. Curi R, Alvarez M, Bazotte RB, Botion LM, Godoy JL, Bracht A., Braz J Med Biol Res. 1986;19(6):771-4.
-
Antihyperglycemic effects of stevioside in type 2 diabetic subjects.
Gregersen S, Jeppesen PB, Holst JJ, Hermansen K.,
Metabolism. 2004 Jan;53(1):73-6.
-
Stevia.
University of Nebraska–Lincoln Institute of Agriculture and Natural Resources. Kort sammanfattning om stevia.
-
Efficacy and tolerability of oral stevioside in patients with mild essential hypertension: a two-year, randomized, placebo-controlled study.
Hsieh MH, Chan P, Sue YM, Liu JC, Liang TH, Huang TY, Tomlinson B, Chow MS, Kao PF, Chen YJ.,
Clin Ther. 2003 Nov;25(11):2797-808.