Tjugo år efter Tjernobyl

2006-04-25
Ramzis Faisullin är 16 år. I hans by bär man någon till graven varje vecka. Ramzis lider av hydrocefali och hans huvud är förstorat. Han lider av extrem huvudvärk och måste äta dyr medicin dagligen. Foto: © Greenpeace / Robert Knoth.
Galina Miroshnichenko (34 år) har cancer i sköldkörteln. Sjukdomen orsakas av radioaktivt jod som lätt tas upp av sköldkörteln. Risken för sjukdomen kan förebyggas med jodtabletter. Foto: © Greenpeace / Robert Knoth.
Nastya Eremenko (9 år) var tre år när hon fick diagnosen livmodercancer. Senare hittades också metastaser i lungorna. Foto: © Greenpeace / Robert Knoth.
Irina Patuchenko är bara 19 år och Yelena Patuchenko är 24 år. Båda haft hjärntumörer. Båda ungdomarna lider också av problem med sköldkörteln. Foto: © Greenpeace / Robert Knoth.
Den 28 april 1986 uppmättes förhöjd radioaktivitet vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Anläggningen utrymdes, men snart visade det sig att radioaktiviteten kom med vindarna från Sovjetunionen. 10 mil norr om storstaden Kiev hade två kraftiga explosioner totalförstört reaktor 4 i Tjernobyl. Idag 20 år föds missbildande barn och människor insjuknar fortfarande i cancer.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är den största i historien. Mer än 350 000 människor har totalt tvingats fly eller evakueras från de nedsmutsade zonerna runt Tjernobyl.

Vid olyckan släpptes det ut 200 ggr mer radioaktivitet ut än totalt från atombomberna ovanför Hiroshima och Nagasaki.

Reaktorn brann under tio dagar. Över 600 000 personer tvingades att delta i släktnings- och saneringsarbete. De som deltog i räddningsarbetet, deras barn och kommande generationer är de som drabbats och kommer att drabbas hårdast av olyckan.

Barnen dör av sköldkörtelcancer

Det tydligaste spåret är antalet barn som avlidit i sköldkörtelcancer. Siffrorna varierar mellan 5000 - 10 000 beroende på vem som räknat.

Sjukdomen orsakades av radioaktivt jod från Tjernobyl. Sköldkörteln lagrar snabbt in nästan allt radioaktivt jod som man får i sig. Vid en olycka är det därför kritiskt att omedelbart börja äta tabletter med vanligt jod. Det försvårar inlagringen av radioaktivt jod.

I Sverige köpte många människor jodtabletter och såg dessutom till att ha ett lager hemma inför framtida olyckor. Hur många är det som idag vet var dom har sina jodtabletter?

Missbildningar och dödsfall

FN tror att inga missbildningar eller ärftliga skador kan kopplas till olyckan. Greenpeace menar att detta är helt felaktigt och har dokumenterat mängder av fall av missbildningar. Räddningsarbetare och andra som utsattes för strålningen föder missbildade barn. Ett exempel av Greenpeace arbete med att dokumentera missbildningar är bilden längst upp i den här artikeln.

En brittisk studie menar att ytterligare 30 000 till 60 000 personer kommer att drabbas av cancer. Undersökningen utesluter inte ärftliga skador, men menar att antalet inte kan uppskattas.

Greenpeace pekar på att 270 000 kommer att utveckla cancer och att 93 000 kommer att dö förutom dom som redan har drabbats. Greenpeace har uppskattat antalet personer som dött till 200 000.

Enligt Unicef har hjärtsjukdomar och förändringar av nervsystemet ökat med närmare 50% och muskel- och skelettskador med 62 procent i de drabbade zonerna. I zoner i Vitryssland och Ukraina ligger antalet fall av leukemi 50% högre än vad som borde vara normalt.

Olyckliga vindar slog hårt mot livsmedelsproduktionen

Vindarna vid olyckstillfället gjorde att Sverige drabbades hårt. Ungefär 5 procent av det radioaktiva cesium som spreds föll ner i Sverige. Värst drabbade blev Uppland, Gästrikland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland.

Nivåerna av radioaktivt cesium var riskabelt höga i bär, grönsaker, svamp och älg.

Korna fick inte vårbeta

Vid radioaktivt nedfall är mjölk det första verkligt viktiga livsmedel som förorenas. Både radioaktivt jod och cesium anrikas snabbt i kor och går direkt över i mjölken.

Mjölkkorna kunde därför 1986 inte släppas ut på vårbete. Vinterfodret var på snabb upphällning och överskottshö kördes runt i lastbilar.

Dom bönder som ändå släppte ut sina kor på bete blev tvugna att kassera köttet.

Problemet med radioaktivt jod var övergående genom jod-131 korta halveringstid. Höga cesiumnivåer i mjölken visade sig emellertid bli ett långvarigt problem. Problemet fanns kvar många år efter olyckan.

Renköttet blev giftigt

Renar betar ute och det finns inga ladugårdar att ta in dom i. Renar tar vidare upp betydligt mer cesium än de flesta andra betande djur. Anledningen är att dom betar lav under vintern. Lavarna anrikar radioaktiva ämnen i snabb takt.

Medalj som delats ut till dom som hjälpte till med släktningsarbetet och uppstädningen efter Tjernobyl.

Renarnas kött fick därför farligt höga nivåer av cesium och renkött i massor kasserades. Inte ens kött som troligen var ofarligt gick att sälja. De första åren efter olyckan kasserades kött från tusentals renar varje år.

Cesiummängden i betet har halverats vart femte år och är nu mindre än en tiondel av den ursprungliga nivån. Cesium går snabbt ut ur renarnas kroppar och problemet är därför idag 20 år senare betydligt mer begränsat.

Säsongen 2004 - 2005 krävde Livsmedelsverket kontroller av 10 000 - 15000 renar av totalt 52 407 renar som slaktades. Många samebyar anses med andra ord helt säkra. Av de kontrollerade renarna kasseras cirka 1 av 10 000 slaktade renar.

Höga kostnader

De ekonomiska kostnaderna för Ukraina, Vitryssland och Ryssland beräknas till mer än 100 miljarder kronor. Detta inkluderar kostnader för evakueringen och den jordbruksmark som inte kan användas.

Övriga indirekta kostnader, som viss typ av sjukhusvård, är inte inräknat.

Avstängda områden

Stora områden runt Tjernobyl är fortfarande idag avstängda än idag:

I bilden (framtagen av CIA) syns de helt avstänga områdena i rött. Här får ingen vistas. Boende i hela området löper emellertid risk att drabbas av sjukdomar.

Ny docka måste byggas

Runt reaktorn lades en enorm docka av cement och andra isolerande material för att stoppa strålningen från att läcka ut.

Denna docka förstörs emellertid bit för bit och måste snart ersättas med något mer permanent. Kostnaden för detta är enorm och det blir troligen EBRD (European Bank for Reconstruction and Development) som får finansiera det hela. EBRD ägs av länderna i Europa och de deltagande I-länder, som bl.a. Sverige, står för hårdvalutan.

Den nya dockan som ska byggas runt Tjernobyl. Den gamla förstörs i snabb takt. Arbetet kommer troligen att finansieras av EBRD.

Utställning med fotografier

Reportern Antoinette de Jong har tillsammans med de kände holländske fotografen Robert Knoth dokumenterat spåren efter Tjernobyl i samarbete med bl.a. Greenpeace.

Materialet ställs ut i Sundsvall, Gävle och Umeå:

  • Fotomuseet i Sundsvall den 19/4 – 14/5.
  • I Gävle på kulturhuset Lätting den 17/5 – 24/5.
  • I Skellefteå på stadsbiblioteket den 30/5 – 9/6.

De fem första svartvita bilderna i den här artikeln kommer från utställningen.

Läs mer: