Kosttillskott
Acerola är ett tropiskt träd från Västindien och Sydamerika. Acerola
är kraftigt röd och innehåller 1600 mg C-vitamin per 100 g frukt.
Vitaminer
Här hittar du artiklar om B-vitamin och fördjupning om några särskilda B-vitaminer:
Mineraler
Jäst
Fytokemikalier
Fettsyror
Örter
En mängd örter säljs torkade eller som extrakt i tabletter och drycker. Exakt vad som är kosttillskott eller naturläkemedel varierar. Här finns några informationssidor om några örter som kan förekomma i båda typerna av preparat:
Mer information om olika örter hittas via:
Övrigt
Fler preparat varav inte alla inte säkert att alla korrekt räknas in bland kosttillskott:
Här hittas uppslagssidor om flera av de vitaminer, mineraler, kosttillskott och naturläkemedel Nyfiken vital bevakat. Även kortfattad information om vanliga begrepp och definitioner finns.
De 13 vitaminerna är livsnödvändiga. Brist på ett vitamin ger upphov till bristsjukdomar. Genom
att äta en väl sammansatt kost är risken för bristsjukdomar liten. Vid vissa sjukdomar kan dock
kosttillskott vara nödvändiga liksom om man äter en dålig kost.
Vad är kosttillskott?
Kosttillskott är något man tar förutom den vanliga kosten. Äter man ofta dålig kost kan det t.ex. vara nödvändigt eller bra att ta en tablett som tillför de vitaminer och mineraler man inte får i tillräcklig mängd. Kosttillskott kan även innehålla fettsyror eller antioxidanter.
I första hand rekommenderas normalt att man ska försöka ställa om sin kost och se kosttillskott som en övergående lösning. Ändå är det vanligt att många äter kosttillskott ovanpå en normal kost eftersom de ibland tros (inte sällan med vetenskapligt stöd) kunna ha en lindrande verkan på vissa sjukdomar. Gör man det är det viktigt att man innan undersöker att ingen risk med det finns.
Även om många kosttillskott tas just för att förebygga eller lindra sjukdomar som ett komplement till andra åtgärder får de inte säljas med det syftet.
Vad kan kosttillskott innehåll?
Kosttillskott innehåller ofta vitaminer och mineraler. För dessa finns regler avseende vad kosttillskott får innehålla (se länk under läs mer). För övriga näringsämnen (t.ex. proteiner) finns enligt Livsmedelsverket inga listor övriga godkända ämnen eller nivåer. Däremot gäller de generella regler som gäller övriga livsmedel:
- Det får inte vara en läkemedelsklassad substans.
- Är det ett s.k. nytt livsmedel ("Novel Foods") som ej konsumerats tidigare i EU gäller särskilda regler.
När det gäller växter och växtdelar är det den som säljer preparatet som är ansvarig för att preparatet är säkert för konsumenter. Långt ifrån alla växtdelar är emellertid tillåtna att sälja. Örten ephedra som länge såldes i stora mängder p.g.a. en central stimulerande verkan är t.ex. inte tillåten eftersom den innehåller efedrin och efedrin räknas som läkemedel. Det finns även en lista publicerad av Livsmedelsverket och sammanställd av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) med växt- eller växtdelar som tros innehålla giftiga, beroendeframkallande eller andra hälsofarliga ämnen (länk finns under läs mer).
Vad är naturläkemedel?
Naturläkemedel måste vara godkända av Läkemedelsverket. De är avsedda för egenvård, är receptfria och är inte tänkta att behandla annat än "enklare besvär" som ej kräver läkare. Normalt förskrivs de heller inte av läkare.
De kan innehålla en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Krav som ställs för att ett preparat ska godkännas som naturläkemedel är reglerat i lag. Där ställs samma krav avseende tillverkningskvalitet och säkerhet som för "vanliga" läkemedel. Vidare ska studier och dokumentation finnas som stödjer att naturläkemedlet har verkan på en sjukdom eller besvär.
Traditionella växtbaserade läkemedel
Under 2006 infördes begreppet traditionella växtbaserade läkemedel och det avser en ny kategori läkemedel. Godkända naturläkemedel som innehåller växtmaterial (d.v.s. ej salter, bakteriekulturer, fiskolja m.m. ej växtbaserat) först med tiden över till att antingen bli traditionella växtbaserade läkemedel eller vanliga läkemedel. Skillnaden mellan dessa två typer av läkemedel är vilka krav som ställs på dokumentation avseende effekt och säkerhet.
För traditionella växtbaserade läkemedel krävs att använts i traditionell medicin under minst 30 år varav minst 15 år inom EU. För att växtbaserat läkemedel som ej använts traditionellt lika länge gäller i princip att det måste klara att bli godkänt som vanligt läkemedel. I vissa fall kan de dock säljas som kosttillskott men utan information som anger att de kan lindra, förebygga eller bota sjukdomar.
Risker med vitaminer
Vitaminer behöver inte vara ofarliga. Vissa vitaminer kan vara farliga om de överdoseras. För
fettlösliga vitaminer är risken högre genom att dessa vitaminer lagras in i kroppen. Dessa
risker finns när man äter kosttillskott med vitaminer. För en normal kost för vanliga friska
människor finns ingen risk.
Under "Läs mer" finns en länk till en artikel på Livsmedelsverket där information om vilka
nivåer av vitaminer som kan vara riskabla.
Adekvat intag av vitaminer
Livsmedelsverket har tagit fram en tabell över vad som kallas "adekvat intag" av vitaminer. Dessa
värden delas in i "uppskattat genomsnittsbehov (AR)" och "lägsta intag (LI)" för dagligt intag
av vissa vitaminer och mineralämnen för vuxna.
Värdena är avsedda för att användas vid bedömning av resultat från uppföljning av kost. Vid långvarigt intag understigande LI sägs en ökad risk för att utveckla bristsymptom finnas.
Livsmedelsverket
anger att även om intaget ligger över LI utesluter detta inte att bristsymptom kan uppträda hos enstaka individer.
Tabellen är med andra ord inte någon absolut sanning men troligen en hygglig indikation.
| Näringsämne |
Män - LI |
Män - AR |
Kvinnor - LI |
Kvinnor - AR |
| A-vitamin, RE |
500 |
600 |
400 |
500 |
| D-vitamin, mcg |
2,5 a) |
- |
2,5 a) |
- |
| E-vitamin, a-TE |
4 |
6 |
3 |
5 |
| Tiamin, mg |
0,6 |
1,2 |
0,5 |
0,9 |
| Riboflavin, mg |
0,8 |
1,4 |
0,8 |
1,1 |
| Niacin, NE |
12 |
15 |
9 |
12 |
| B6-vitamin, mg |
1,0 |
1,3 |
0,8 |
1,0 |
| Folat, mcg |
100 |
200 |
100 |
200 |
| B12-vitamin, mcg |
1 |
1,4 |
1 |
1,4 |
| C-vitamin, mg |
10 |
60 |
10 |
50 |
a) Detta värde uppges primärt avse de som är äldre än 60 år. Men inte för individer med
liten eller ingen solexponering.
Att berika livsmedel med tillskott av vitaminer
Idag berikas många livsmedel med vitaminer. Det kan dels handla om livsmedel som saknar ett givet
vitamin och där livsmedlet används som ett som vanligen innehållet vitaminet. Detta kan t.ex. vara
fallet med sojamjölk som ofta berikas med D-vitamin vilket vanlig mjölk innehåller.
Vitaminer berikas också när vitaminer har gått förlorade i livsmedelsberedningen och för att
av andra skäl se till att vi får i oss tillräckligt med vitaminer.
Mineraler kroppen behöver
Kroppen byggs upp mer än 20 olika grundämnen. Får vi inte i oss tillräckligt av ett grundämne störs
kroppens funktioner genom att inte allt kan tillverkas eller fel grundämnen används.
Vanligt förekommande bristsjukdomar där för lite av ett mineral föreligger är järnbrist, jodbrist
och zinkbrist.
Järnbrist är vanligt hos kvinnor
Järn används främst i tillverkning av hemoglobin som är det röda färgämnet i blodet. Hemoglobin
transporterar syre från lungorna ut i kroppen. Får man inte i sig tillräckligt med järn från kosten
kan järnbrist uppstå.
Blå vindruvor innehåller antioxidanten resveratrol. Den tros vara en bidragande orsak till varför rött vin kanske minskar risken för hhjärt- och kärlsjukdomar.
Blå druvor är rika på fytokemikalier resveratrol. En del stöd finns bl.a. för att resveratrol förebygger sjukdomar och däribland skyddar hjärnan mot onödigt åldrande.
Antioxidanter
Allmänt om antioxidanter:
Kvinnor drabbas ofta av järnbrist eftersom blod förloras med menstruationen.
Fytokemikalier
Fytokemikalier är komplexa ämnen som finns naturligt i frukt, bär, sädesslag, örter och grönsaker. De är inte livsnödvändiga för människor på samma sätt som vitaminer och mineraler, och vi får inga bristsjukdomar om vi äter för lite. Däremot pekar idag mycket på att de kan reducerar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes, demens och flera andra allvarliga sjukdomar.
I växterna tror man att de har till uppgift som skydd mot svamp- och insektsangrepp, UV-strålning i solljuset, virus, föroreningar och bakterier. När vi får i oss dessa ämnen från vår kost har flera effekter dokumenterats som går igenom hos flera fytokemikalier:
- De verkar antioxiderande och kan kroppen mot destruktiva fria radikaler.
- De verkar antiinflammatoriskt.
- De aktiverar immunförsvaret.
- De stimulerar system kroppen har för att göra sig av med gifter och skadade celler.
- De motverkar bakterier och troligen fler sjukdomsalstrare.
Både antioxidanter och naturligt antiinflammatoriska ämnen tros särskilt vara värdefullt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demens. Oxidation är ett viktigt steg när plack bildas på kärlväggar, oxidanter kan skada DNA och då i värsta fall orsaka cancer och de tros även kanske ha en roll i demens.
Fytokemikalier mot bakterier
En del fytokemikalier tros kunna motverka bakterier och andra sjukdomsalstrare i kroppen. Även om de kan ha denna verkan hos växter är det svårt att säga om effekten är generell för stora grupper av fytokemikaler där effekten tros finnas hos enskilda ämnen. För de antioxiderande antocyaniner i tranbär finns vetenskapligt stöd där man visat att de motverkar urinvägsinfektioner hos kvinnor.
Tranbär är ett av många bär rikt på antocyaniner. Antocyaniner är fytokemikaler som tros reducera risken för många allvarliga sjukdomar. Tranbär kan också ha effekt på urinvägsinfektion.
Men mycket mindre stöd finns för att andra antocyanin i andra bär har en jämförbar verkan på urinvägsinfektion eller någon annan typ av infektion.
Lågt intag av fytokemikalier
Mer forskning pekar på att en kost med för lite av dessa ämnen ökar risken än att en kost eller kosttillskott med mycket höga nivåer reducerar risken. En kost med naturliga råvaror ger mycket av dessa ämnen och det kan vara så att vi är anpassa för att få en viss mängd av dessa ämnen. Idag äter många mycket lite av de livsmedel som innehåller mycket fytokemikalier. Det behöver därför inte vara så att fytokemikalier i livsmedel fungerar som läkemedel utan snarare att kroppens egna skyddsmekanism behöver få dessa ämnen från kosten för fungera bra.
Många studier görs på livsmedel snarare än ett enskilt ämne. I de fallen kan man se att en kost med bär är nyttigt men att avgöra att ett ensamt ämne står för en viss effekt är svårt. Tvärtom verkar det allt mer som att många ämnen från en nyttig kost samspelar i kroppen: olika fytokemikalier, vitaminer, mineraler, olika kostfiber och andra nyttiga ämnen.
En nyttig kost med naturliga råvaror naturligt rik på nyttiga ämnen är därför med stor sannolikt det vi mår bäst av. Att istället äta mycket höga nivåer av ett enskilt eller ett fåtal ämne oavsett om det är antioxidanter,annan fytokemikal, ett vitamin eller något annat är troligen sämre och i vissa fall riskabelt (undantaget är givetvis om har vitaminbrist, en sjukdom där ämnet har effekt eller liknande).
En antiinflammatorisk kost
Långvariga inflammatoriska processor tros spela in i cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och demens på så sätt att de ökar risken för att drabbas. De kanske även kan ha betydelse för reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma m.fl. sjukdomar som är inflammatoriska men kanske inte på sådant sätt att de minskar risken men att förvärrar sjukdomen eller ökar risken för följdsjukdomar.
En kost som är rätt sammansätt med rikligt av blandade frukter, bär, grönsaker och örter som t.ex. grönt te och rooibos motverkar kroniska och långvariga inflammationer. Väldigt många fytokemikalier som visat sig vara antioxiderande, särskilt olika grupper av fenolföreningar, har visat sig verka antiinflammatoriskt.
Verkar "avgiftande" i kroppen
En relativt ny upptäckt är att en del fytokemikalier förutom en ev. direkt verkan aktiverar kroppens avgiftande system. Det kan ske ibland för att kroppen försöker göra sig av dem och dessutom försvinner andra skadliga ämnen och skadade celler.
Särskilt är det avgiftande enzymer som aktiveras. Enzymer är proteiner som styr olika processer i kroppen. I levern finns avgiftningsenzymer som förändrar skadliga ämnen så att de försvinner ur kroppen. Särskilt broccoli är känt för att kraftigt aktivera avgiftningssystemen genom komplexa svavelföreningar som de innehåller. Motsvarande effekt finns emellertid hos ämnen hos andra livsmedel: bär, lök, vitlök, citrusfrukter m.fl.
Läs mer:
